Gällande vårdförlopp allvarliga ospecifika symtom

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2015-12-21

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Vad som väcker misstanke är varierande och kan utgöras av läkarens intryck av att patienten är allvarligt sjuk. Ofta ingår dock ett eller flera av följande symtom eller fynd, nytillkomna och utan rimlig förklaring

  • allmän sjukdomskänsla
  • uttalad trötthet
  • aptitlöshet 
  • större oavsiktlig viktnedgång 
  • långvarig feber 
  • smärtor
  • patologiska laboratorievärden, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium
  • markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården 
  • markant ökning av läkemedelskonsumtionen.

Där misstanken har väckts ska nedanstående utföras. Syftet med undersökningarna är att identifiera bakomliggande orsak för att kunna genomföra sjukdomsspecifik utredning eller behandling, eller att skapa underlag till remiss till utredning. 

Följande ska utföras:

  • Fördjupad anamnes som särskilt omfattar
    • ärftlighet 
    • tidigare cancersjukdom
    • alkohol- och tobaksanamnes.
  • Status, särskilt
    • inspektion av munhåla och hud
    • palpation av buk, leder, lymfkörtlar, bröstkörtlar, testiklar, rektum
    • hjärt- och lungstatus.
  • Temperatur, vikt, längd. 
  • Provtagning:
    • Hb, LPK, TPK
    • B12 
    • folat 
    • ferritin 
    • SR 
    • CRP 
    • natrium
    • kalium  
    • kreatinin(eGFR) 
    • korrigerat kalcium/joniseratkalcium 
    • albumin 
    • glukos 
    • bilirubin
    • ALAT
    • alkaliskt fosfatas
    • LD
    • fraktionerade proteiner i serum och urin (t.ex uelektrofores och selektrofores) 
    • TSH
    • PSA
    • urinsticka.
  • Eventuellt riktad undersökning, t.ex. lungröntgen eller gynekologisk undersökning, om det inte fördröjer förloppet.

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke för standardiserat vårdförlopp för allvarliga ospecifika symtom föreligger om undersökningarna enligt ovan inte pekat mot en specifik diagnos. 

För att patienten ska kunna remitteras enligt det standardiserade vårdförloppet ska samtliga undersökningar enligt ovan vara utförda.

Den läkare som har ansvar för undersökningarna ska ha möjlighet att kontakta en läkare från utredningsenheten för dialog innan remissen skickas. 

Remiss till utredning vid välgrundad misstanke

Innan remissen skrivs ska man överväga om patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas tillsammans med patienten och ev. närstående om patienten önskar det. 

Remissen ska innehålla 

  • anamnes, ange särskilt
    • grund för misstanke
    • svar på samtliga undersökningar enligt ovan
    • eventuella övriga utredningar 
    • allmäntillstånd och samsjuklighet
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
    • läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Kommunikation och delaktighet

Den som remitterar ska informera patienten om 

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten  har eller inte har cancer eller någon annan allvarlig sjukdom
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon 
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.  


Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.