Gällande vårdförlopp akut leukemi

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2016-12-14

Introduktion

Förändringar jämfört med tidigare version

Vårdförloppet har omarbetats för att omfatta såväl ALL som AML. I samband med detta har det också infogats i samma mall som övriga vårdförlopp framtagna under 2016, vilket innebär förändringar i struktur och genensamma texter. Följande ändringar påverkar vårdförloppet i sak:

Avsnitt

Ändring

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Tillägg till ett kriterium för välgrundad misstanke (kursivt):
anemi i kombination med avvikande mängd vita blodkroppar eller trombocytopeni utan annan förklaring.

Utredningsförlopp

Utredningen gäller vid misstanke om akut leukemi, inte bara vid misstanke om AML.

Utredningsförlopp

Tillägg till block C i utredningen:
Vid ALL dessutom: liquor enligt Nationella riktlinjer för ALL.

Utredningsförlopp

Tillägg och justering i utredningen när primär palliativ behandling är motiverad:
Behandlingsbeslut kan i vissa fall fattas utan block C. Undantag: Vid B-ALL bör riktad analys av BCR/ABL göras inför val av palliativ terapi.

Multidisciplinär konferens (MDK)

Förhållandet mellan akut diagnostik, behandlingsbeslut och MDK är förtydligat. Beskrivningen av MDK 2 och 3 från tidigare version är borttagen.

Omvårdnad, rehabilitering och understödjande vård

Tillägg om när patienten ska få en namngiven kontaktsjuksköterska.

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Om akut myeloisk leukemi (AML) och akut lymfatisk leukemi (ALL)

Det standardiserade vårdförloppet gäller för diagnoserna AML (C92.0, C92.0A, C92.0B, C92.5, C92.6, C92.8), APL (C92.4) och myelosarkom (C92.3) (”lokaliserad AML”), samt ALL (C91.0) och Burkitt-leukemi (C91.8) för alla patienter över 18 år samt patienter 16–18 år som vårdas vid vuxenklinik.

Patienter som kontrolleras vid specialistmottagning p.g.a. myelodysplastiskt syndrom (MDS) eller myeloproliferativa sjukdomar (MPN) och som utvecklar en AML (cirka 15 procent av alla AML) ingår dock inte i det standardiserade vårdförloppet.

I Sverige diagnostiseras varje år cirka 350 vuxna personer med AML, vilket motsvarar en incidens av 3–4 fall per 100 000 invånare och år. De flesta patienter under 80 år som inte har svår samsjuklighet erbjuds kurativt syftande behandling.

Femårsöverlevnaden är 50–60 procent hos patienter under 50 år, 20–40 procent i åldern 50–70 år och mindre än 10 procent hos dem som är äldre än 70 år.

Cirka 50 vuxna personer insjuknar varje år i ALL, vilket motsvarar en incidens av 0,5/100 000 invånare och år. Femårsöverlevnaden är cirka 70 procent upp till 45 år, 40 procent mellan 45 och 60 år samt 20 procent över 60 år, men beror till stor del på sjukdomens karaktär och så kallade riskfaktorer varför relativt stor variation i överlevnad finns inom åldersgrupperna.

Flödesschema för vårdförloppet