Väntetid SVF akut leukemi

I Sverige insjuknar under ett år omkring 350 vuxna personer i akut myeloisk leukemi (AML) och ungefär 50 vuxna personer i akut lymfatisk leukemi (ALL).

Första behandling är läkemedelsbehandling. Maximal ledtid är 6 dagar.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för diagnoserna AML (C92.0, C92.0A, C92.0B, C92.5, C92.6, C92.8), APL (C92.4) och myelosarkom (C92.3) ("lokaliserad AML"), samt ALL (C91.0) och Burkitt-leukemi (C91.8) för alla patienter över 18 år samt patienter 16–18 år som vårdas vid vuxenklinik.

Vårdförloppet för akut leukemi infördes 2017. Det är en omarbetad version av vårdförloppet för AML som infördes 2015. Ledtiden har inte förändrats och data från 2016 är därför jämförbara med senare data.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten från 2015 konstateras att 61 procent av patienterna med AML startade behandling inom maximal ledtid (dock med mätpunkten "första kontakt med specialist" istället för välgrundad misstanke). I rapporten från 2017 konstateras att motsvarande siffra för ALL är 58 procent.

Ingångsvärden, rapport 1, 2015 (pdf)

Ingångsvärden rapport 3, 2017 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistren finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister akut lymfatisk leukemi

Nationellt kvalitetsregister akut myeloisk leukemi, inklusive akut oklassificerad leukemi

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Sidan uppdaterad: 9 november 2017

Regionalt