Väntetid SVF äggstockscancer

I Sverige utgör äggstockscancer, inklusive tubarcancer, 3 procent av all kvinnlig cancer och årligen diagnostiseras ungefär 700 kvinnor.

Första behandling vid äggstockscancer är kirurgi eller läkemedelsbehandling. Den maximala ledtiden är 24 dagar för kirurgi och 22 dagar för läkemedelsbehandling.

Det standardiserade vårdförloppet infördes 2016 och innefattar patienter med äggstockscancer (C56), primär tubarcancer (C57) och primär peritonealcancer (C48.1 och C48.2). 

Vissa men inte alla patienter med borderlinetumörer (D39.1), cancer pelvis (C76.3) och cancer abdominis (C76.2) kommer också att komma in i förloppet. Även patienter med andra diagnoser kommer att fullfölja vårdförloppet eftersom slutlig diagnos (diagnoskoder) i majoriteten av fallen sätts efter kirurgi (start av första behandling).

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I kvalitetsregistret för äggstockscancer saknas datapunkt motsvarande välgrundad misstanke, varför man som substitut mätt tiden från behandlingsbeslut till behandlingsstart (med korrigerade ledtider på 7 respektive 9 dagar).

Eftersom endast en mindre andel av patienterna startar med läkemedelsbehandling är dessa data osäkra, men visar en måluppfyllelse om 54,5 procent. Tiden till operation visade en måluppfyllelse på 30 procent.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Sidan uppdaterad: 9 november 2017