MENY

Väntetid SVF hudmelanom

Totalt diagnostiserades 3 752 invasiva hudmelanom och 3 212 in situ-melanom år 2014.

Under utredningen skärs den misstänkta förändringen bort (diagnostisk excision). Detta följs sedan upp med ytterligare kirurgi (utvidgad excision) och eventuell onkologisk behandling.

I vissa fall behövs ingen ytterligare kirurgi. Förloppet avslutas när patienten får besked om detta. Mötet anges som ”ingen ytterligare åtgärd” i redovisningen. Maximal ledtid för detta är 26 dagar.

Maximal ledtid för utvidgad excision (kirurgi) är 33 dagar. Maximal ledtid är 57 dagar för kompletterande lymfkörtelkirurgi (anges som ”annan behandling”) strålbehandling, läkemedelsbehandling och beslut om exspektans.

Det standardiserade vårdförloppet omfattar diagnoserna ICD-10: D03.0–9, C43.0–9, dvs. såväl invasiva melanom som melanom in situ, inklusive lentigo maligna. Melanom i ögon, genitalier eller slemhinnor omfattas dock inte av detta standardiserade vårdförlopp. Vårdförloppet infördes 2016.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten framgår att 10,5 procent fick starta kirurgisk behandling (utvidgad excision) inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för första läkarbesök” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för utvidgad kirurgi".

Av de patienter som fick lymfkörtelutrymning fick 10 procent starta behandling inom ledtiden. Dock med mätpunkterna ”datum för första läkarbesök” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för första terapeutiska lymfkörtelutrymning".

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister hudmelanom


Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 24 november 2018