Väntetid SVF hudmelanom

Totalt diagnostiserades 3 752 invasiva hudmelanom och 3 212 in situ-melanom år 2014.

Under utredningen skärs den misstänkta förändringen bort (diagnostisk excision). Detta följs sedan upp med ytterligare kirurgi (utvidgad excision) och eventuell onkologisk behandling.

I vissa fall behövs ingen ytterligare kirurgi. Förloppet avslutas när patienten får besked om detta. Mötet anges som ”ingen ytterligare åtgärd” i redovisningen. Maximal ledtid för detta är 26 dagar.

Maximal ledtid för utvidgad excision (kirurgi) är 33 dagar. Maximal ledtid är 57 dagar för kompletterande lymfkörtelkirurgi (anges som ”annan behandling”) strålbehandling, läkemedelsbehandling och beslut om exspektans.

Det standardiserade vårdförloppet omfattar diagnoserna ICD-10: D03.0–9, C43.0–9, dvs. såväl invasiva melanom som melanom in situ, inklusive lentigo maligna. Melanom i ögon, genitalier eller slemhinnor omfattas dock inte av detta standardiserade vårdförlopp. Vårdförloppet infördes 2016.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten framgår att 10,5 procent fick starta kirurgisk behandling (utvidgad excision) inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för första läkarbesök” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för utvidgad kirurgi".

Av de patienter som fick lymfkörtelutrymning fick 10 procent starta behandling inom ledtiden. Dock med mätpunkterna ”datum för första läkarbesök” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för första terapeutiska lymfkörtelutrymning".

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister hudmelanom

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Sidan uppdaterad: 13 november 2017