Gällande vårdförlopp prostatacancer

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2016-12-14

Introduktion

Förändringar jämfört med tidigare version

Detta standardiserade vårdförlopp togs fram som en av fem pilotdiagnoser under 2014. Inför årsskiftet 2015/2016 infördes mindre revideringar. Denna mer omfattade revidering innebär att strukturen följer de nyare vårdförloppen samt att följande har ändrats:

Avsnitt

Ändring

Om prostatacancer

Statistik över antal cancerfall är uppdaterad.

Misstanke

Under misstanke har ärftlighet lagts till, hematospermi tagits bort och kriterierna för vattenkastningsbesvär förenklats.

Undersökning av män utan symtom

Initial handläggning av män utan symtom kvarstår, men beskrivningen är ersatt av en hänvisning till vårdprogrammet. Ett förhöjt PSA enligt tabell innebär välgrundad misstanke efter första provet och ska inte som tidigare leda till omprov.

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke: Gränsvärdena för PSA gäller nu samtliga män och inte bara män med symtom.

Utredningsförlopp

Utredningen inleds rutinmässigt med förnyat PSA-prov.

Blocken är omfördelade för att bättre spegla patientens process.

Multidisciplinär mottagning är infört som ett alternativ till MDK.

Beskrivningen av vilka patienter som ska genomgå bilddiagnostik har förenklats.

Multidisciplinär konferens (MDK)

Beskrivningen av MDK hänvisar till vårdprogrammet.

Klassifikation och beslut om behandling

Beskrivningen av beslut om behandling vid låg- och mellanriskcancer är ändrad.

Behandling

Text om behandling är struken eftersom behandlingen inte ingår i det standardiserade vårdförloppet.

Uppföljning

Text om uppföljning är struken eftersom uppföljningen inte ingår i det standardiserade vårdförloppet.

Ledtider för nationell uppföljning

Ledtiderna för nationell uppföljning är uppdelade på behandlingsmetod och inte patientgrupp. Fler tidsintervall är införda. Tiderna gäller alltså vid såväl högrisk som låg- och mellanrisk.

Ingående ledtider

De ingående ledtiderna är omräknade och uppdelade på intervall som beskriver hela processen.

Arbetsgruppens sammansättning

Arbetsgruppen omfattar de personer som arbetat med revideringen.

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande.

Om prostatacancer

Det standardiserade vårdförloppet gäller prostatacancer, C61.9.

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män. Omkring 93 000 svenska män lever med diagnosen. Varje år diagnostiseras cirka 11 000 män i Sverige med prostatacancer och cirka 2 400 dör av sjukdomen. Förekomsten ökar kraftigt med stigande ålder. Mer än var femte svensk man som når 80 års ålder får diagnosen, medan sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. De flesta män som får diagnosen prostatacancer har inga symtom av cancern. De har fått sin diagnos på grund av ett förhöjt PSA-värde (blodprov som visar förhöjda värden vid alla prostatasjukdomar) i samband med utredning för godartad prostataförstoring eller vid hälsokontroll. En mindre andel diagnostiseras hos män med vattenkastningsbesvär, skelettsmärtor eller andra symtom orsakade av cancern.

Det pågår inte någon organiserad screening för prostatacancer i Sverige. Trots detta har över hälften av de svenska männen över 50 års ålder tagit ett eller flera PSA-prov. Socialstyrelsen rekommenderar därför att landstingen utvärderar modeller för systematisk information om PSA-prov för män mellan 50 och 70 års ålder, med efterföljande organiserad testning för de män som önskar regelbundna prov. Eftersom denna verksamhet endast är på planeringsstadiet omfattas den inte av det standardiserade vårdförloppet.

En mycket stor andel av den prostatacancer som diagnostiseras efter PSA-testning är så kallad lågrisk eller mellanrisk, med god prognos på många års sikt även utan behandling. Många män med lågrisk- eller mellanriskprostatacancer ska inte behandlas, utan bara följas upp. Det finns vanligen flera olika behandlingar att välja mellan: operation, yttre strålbehandling eller inre strålbehandling. Det är från medicinsk synvinkel ingen brådska med behandlingsbeslutet. Utredning för stadieindelning är sällan motiverad. För vissa män är en lång tid för behandlingsdiskussioner värdeskapande.

Högriskprostatacancer medför däremot en betydande dödlighet inom 5–10 år från diagnos. Många patienter har spridd sjukdom redan vid diagnos, vilket ställer krav på bilddiagnostik för stadieutredning. De flesta som inte har spridd sjukdom kan behandlas med antingen operation, strålbehandling eller hormonell behandling. Detta ställer höga krav på multidisciplinärt omhändertagande. Handläggningen ska därför diskuteras vid en multidisciplinär konferens (MDK). Många av dessa män behöver diskutera sin behandling med både en urologisk kirurg och en onkolog.

Prostatacancer med konstaterad spridning behandlas medicinskt med hormonellt verkande läkemedel eller kirurgisk kastration. 

Flödesschema för vårdförloppet