Frågor och svar

Om standardiserade vårdförlopp och satsningen på kortare väntetider i cancervården. Har du en fråga du inte hittar här? Skicka in din egen fråga!

Sidan har uppdaterats. Inaktuella frågor har tagits bort och nya har tillkommit i en en delvis annan indelning än tidigare. Se områden nedan.
Klicka på respektive fråga för att se svaret.

A. Generellt om standardiserade vårdförlopp
B. Kodning och uppföljning
C. Frågor om enskilda vårdförlopp
D. Om överenskommelsen och införandet av SVF i landstingen

Alla frågor

A. Generellt om standardiserade vårdförlopp

B. Kodning och uppföljning

C. Frågor om enskilda vårdförlopp

D. Om överenskommelsen och införandet av SVF i landstingen

 

Frågor med svar

A. Generellt om standardiserade vårdförlopp

Kan en patient ingå i två olika SVF samtidigt?
Ja, om man har misstanke om två olika cancerdiagnoser.

Kan en patient ingå i samma SVF mer än en gång?
Ja, en patient kan ingå i ett SVF mer än en gång om t.ex. en ny misstanke uppstår eller att ett SVF har avslutats första gången på grund av att kriterierna för välgrundad misstanke inte är uppfyllda, men att det vid ett förnyat besökstillfälle finns symtom som uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke.

Hur hanterar vi återfall i relation till standardiserade vårdförlopp?
Hantering av återfall (recidiv) finns än så länge inte beskrivet i de standardiserade vårdförloppen. I Danmark och Norges pakkeforløb finns recidiv med, eftersom pakkeforløb beskriver hela cancerprocessen. Våra SVF beskriver enbart förloppet från misstanke till start av första behandling.

Tillbaka till alla frågor

Ska välgrundad misstanke registreras även en bit in i ett utredningsförlopp, då man av olika skäl missat att registrera välgrundad misstanke tidigare?
Ja, välgrundad misstanke ska alltid registreras då någon inser att kriterierna är uppfyllda, oavsett om någon annan tidigare inte insett det. Vid uppföljning kommer det kunna visa en falskt kortare ledtid, vilket påverkar statistiken. Då systemet satt sig kommer detta bli allt mer sällsynt.
Den svenska satsningen på kortare väntetider är fyraårig och uppdraget att inkludera beskrivning av t.ex. recidiv kan komma i ett senare skede av satsningen. Därför rekommenderas just nu att den kliniska bedömningen får avgöra om ett "nytt utredningsförlopp för misstänkt tumör" ska registreras som ett nytt SVF. Är sannolikheten hög att det är ett recidiv registreras man det inte som ett SVF. Ju längre tid som förflutit från en tidigare tumör desto större sannolikhet att man startar ett SVF.

Är vårdförloppen evidensgraderade?
Vårdförloppen innehåller inte referenser eller evidensgradering eftersom det arbetet redan är gjort i de nationella vårprogrammen. De standardiserade vårdförloppen bygger på rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för respektive diagnos och rekommendationernas evidensgradering är tillämplig även på vårdförloppet.

Gäller ledtiderna för alla patienter?
För enskilda patienter kan det krävas längre ledtider i vissa moment, t.ex. om patienten måste sluta med ett läkemedel, ska få behandling mot en annan sjukdom eller behöver tid att reflektera inför behandlingsbeslutet. I dessa fall ska avvikelsen samt skälet till denna noteras i uppföljningen i av patientens ledtid.

Tillbaka till alla frågor

Hur ska de angivna ledtiderna tolkas?
Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå (från välgrundad misstanke till start av första behandling) ska läsas som den sammanlagda maximala ledtiden (ej mediantid) angivet i kalenderdagar. Ledtidsuppgiften anger hur många kalenderdagar som åtgår för att med god kvalitet och säkerhet utföra alla nödvändiga utredningsmoment i en utredning, under förutsättning att det inte förekommer någon kötid eller andra organisatoriska fördröjningar.
Som ett stöd i införandet finns även ledtider angivna för de ingående momenten i vårdförloppet. Dessa ledtider bygger på arbetsgruppens bedömning av vad som är medicinskt motiverad tid, men det finns inga krav på att landstingen/regionerna måste klara att hålla dessa, så länge den sammanlagda ledtiden hålls.

Hur förhåller sig vårdförloppen till andra styrande dokument och rutiner?
De standardiserade vårdförloppsbeskrivningarna är inte kompletta processbeskrivningar. Det krävs yrkeskunnande på alla nivåer hos de som ska införa och arbeta enligt standardiserade vårdförlopp i landstingens befintliga verksamheter.
Beskrivningarna omfattar i så liten utsträckning som möjligt information, krav och instruktioner som återfinns i lagstiftning och andra styrdokument, t.ex. reglering av vem som ansvarar för olika åtgärder i ett vårdförlopp. De tar inte heller upp sådant som ligger i hälso- och sjukvårdspersonalens yrkeskunnande att utföra, t.ex. hur diagnosbesked ska hanteras. Fördjupad information om utredning och behandling, med förklaringar och evidens, finns i det nationella vårdprogrammet för respektive diagnos.

Hur förhåller sig de standardiserade vårdförloppen till de nationella vårdprogrammen?
Ett standardiserat vårdförlopp bygger i första hand på utredningsdelen i det nationella vårdprogrammet för respektive diagnos. Vårdprogrammen beskriver även hur och varför de olika utredningarna ska genomföras. Det föreligger inte någon konflikt mellan innehållet i vårdprogrammen och de standardiserade vårdförloppen.

Tillbaka till alla frågor

Vem beslutar om innehållet i de standardiserade vårdförloppen?
Beskrivningar av standardiserade vårdförlopp arbetas fram av en särskild arbetsgrupp. I gruppen ingår dels företrädare för samtliga delar av patientens vårdflöde, t.ex. allmänläkare, kirurger, onkologer, kontaktsjuksköterskor, patologer och radiologer, dels en eller flera patientrepresentanter. Vilka personer som ingått i respektive arbetsgrupp framgår i slutet av varje vårdförloppsdokument.
Dokumenten fastställs av SKL:s beslutsgrupp för Kortare väntetider i cancervården, där RCC-chefer och representanter för landstingens tjänstemannaorganisation ingår. Samtliga vårdförlopp kommer att ses över och vid behov revideras årligen.

När avslutas ett standardiserat vårdförlopp?
För patienter som får en cancerdiagnos slutar för närvarande vårdförloppet när patienten startar sin första cancerbehandling. Denna behandling kan vara operation, strålbehandling, medicinsk behandling eller ett beslut om så kallad aktiv expektans (regelbunden uppföljning av patienten utan att sätta in tumörbehandling). För patienter som inte har cancer slutar vårdförloppet då utredningar visar att cancer kan uteslutas. Vårdförloppet kan även avslutas när utredningen visar att patienten har en cancerdiagnos som inte omfattas av det aktuella vårdförlopp.

Varför finns det ledtider angivna för tiden från misstanke till välgrundad misstanke – börjar inte vårdförloppet vid välgrundad misstanke?
Beskrivningarna av vårdförloppen anger vad som ska göras för att gå från misstanke till välgrundad misstanke och hur många dagar detta förlopp kan kräva. Den ledtiden kommer inte att mätas nationellt men kan fungera som vägledning och fördjupad uppföljning för landstingen.

Tillbaka till alla frågor

Vad är det för skillnad på misstanke och välgrundad misstanke om cancer i vårdförloppsbeskrivningarna?
I flera vårdförlopp anges även vilka symtom eller fynd som ska ge misstanke om diagnosen och vilka utredningar som ska vidtas för att säkerställa eller avfärda välgrundad misstanke. Om dessa utredningar ska ske i specialiserad vård kallas de i vårdförloppsbeskrivningarna för filterfunktion.
Oavsett hur en välgrundad misstanke uppstår ska den föranleda utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Notera att det inte räcker med att enbart ha en misstanke om cancer. Det är endast då det finns en välgrundad misstanke man kan starta ett standardiserat vårdförlopp.
Välgrundad misstanke kan också uppstå utan att det tidigare funnits någon misstanke, t.ex. som ett bifynd i samband med undersökning som görs av något annat skäl.

Varför framgår det inte av vårdförloppsbeskrivningarna vart remisserna ska skickas?
Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Eftersom varje landsting ansvarar för hur vården ska organiseras måste denna information anpassas till lokala förhållanden och kan inte finnas med i de generella beskrivningarna. Detta görs ofta i de särskilda versioner för primärvården som RCC utvecklat och som landstingen kompletterar med lokal information om remissvägar med mera.

Vad betyder välgrundad misstanke om cancer?
”Välgrundad misstanke” ska tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet.

Tillbaka till alla frågor

Kan man som patient starta ett standardiserat vårdförlopp själv med en egen vårdbegäran?
En så kallad egen vårdbegäran granskas på samma sätt som en remiss från t.ex. primärvården. Om beskrivningen innehåller symtom som ingår i definitionen av välgrundad misstanke kan remissgranskaren starta utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

Leder standardiserade vårdförlopp till många onödiga utredningar?
Utredningarna i ett standardiserat vårdförlopp är grupperade i block, där man efter varje block avgör om man ska gå vidare till nästa. Att man startar ett standardiserat vårdförlopp innebär alltså inte att varje patient måste gå igenom alla utredningssteg i förloppet, oavsett vilka symtom man har eller vad de första undersökningarna visar. Om en undersökning nyligen redan är gjord, t.ex. en röntgenundersökning, behöver den inte göras igen bara för att den ingår i beskrivningen.

Ska alla patienter med cancermisstanke utredas enligt standardiserat vårdförlopp?
Det finns tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, t.ex. då patienten inte vill bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller då patienten inte bedöms klara av utredningen. Målet är att så många som möjligt av de patienter som har fått diagnos ska ha utretts enligt det standardiserade vårdförloppet. Men det kommer finnas patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke, men ändå misstänks ha en cancerdiagnos. De ska utredas enligt ordinarie rutiner. Framtida utvärderingar av ”välgrundad misstanke” kommer att kunna leda till en justering av definitionen för att inkludera så många som möjligt utan att utreda patienter i onödan.
Värt att notera är att en individuell vårdplan ska planeras för varje enskild patient, med hänsyn till patientens önskemål och individuella situation, även för patienter som utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Tillbaka till alla frågor

Har alla patienter som remitteras till ett standardiserat vårdförlopp cancer?
Nej, syftet med vårdförloppet är att alla patienter som uppvisar en viss symtombild ska genomgå de undersökningar som krävs för att fastställa om det är cancer eller inte. Många kommer inte ha cancer och en del kommer att få andra diagnoser. För dessa patienter avslutas vårdförloppet och de går antingen vidare till annan vård enligt gängse rutiner eller återremitteras till primärvården.

Kommer även privata vårdgivare att få ta del av de statliga stimulansmedlen om de är involverade i arbetet med SVF?
Varje landsting hanterar och använder de stimulansmedel man erhållit i enlighet med egna beslut. Eftersom pengarna ska användas för införandet av SVF är det inget som hindrar enskilt landsting från att fördela dem också till samverkande andra vårdgivare.

Måste landstingen använda pengarna i satsningen till cancervården eller kan de användas till annat?
Stimulansmedlen ska användas till de insatser som beskrivs i handlingsplanen. Detta följs upp då handlingsplanen redovisas i november.

Tillbaka till alla frågor

Hur är de årliga överenskommelserna upplagda?
Samtliga landsting har beslutat att delta i satsningen. Senast den 15 mars lämnar landstingen in en handlingsplan till Socialdepartementet, där det ska framgå hur arbetet med införande och uppföljning av standardiserade vårdförlopp ska genomföras under året. Den första november ska landstingen redovisa hur arbetet genomförts. Landstingen får tilldelning av stimulansmedlen i satsningen i två omgångar när handlingsplanen respektive redovisningen godkänts av Socialdepartementet. Läs mer på SKL.se

Varför är det just inom cancerområdet som förloppen ska utarbetas, varför inte inom hjärta-kärl?
De senaste årens satsningar på nationella cancerstrategin, bildandet av regionala cancercentrum och andra stöd- och utvecklingsinsatser inom cancerområdet har baserats på bedömningen att antalet cancerfall i Sverige kommer att öka kraftigt de närmaste åren, samtidigt som vi ser allt bättre behandlingsresultat och längre överlevnadstider. Hittills genomförda utvecklingsinsatser har gett en hel del goda resultat men när det gäller väntetiderna har det inte skett några systematiska eller kraftfulla förbättringar. Både den förra och den nuvarande regeringen vill komma till rätta med de allt för långa väntetiderna inom cancervården.

Varför har SKL träffat en överenskommelse med regeringen om att landstingen ska införa standardiserade vårdförlopp enligt den danska modellen?
Därför att vi på många håll i landet har allt för långa väntetider inom många diagnoser och för stora regionala och socioekonomiska skillnader. De danska pakkeforløben har gett kortare väntetider, mer nöjda patienter och medarbetare samt bättre samverkan mellan olika delar i vården. Sedan de infördes har överlevnaden efter cancer generellt sett ökat. Det går dock inte att slå fast att denna ökning beror på införandet av pakkeforløb.

Tillbaka till alla frågor

B. Kodning och uppföljning 

Vad har kvalitetsregistren för roll i uppföljningen av SVF
Kvalitetsregistren har en viktig roll. I underlagen för standardiserade vårdförlopp preciseras även andra kvalitetsindikatorer än ledtider. För patienter som får en cancerdiagnos kommer dessa kvalitetsindikatorer att följas upp via kvalitetsregistren. 
Den ledtid som ska följas upp på nationell nivå (från remiss/beslut om standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke till start av behandling) gäller alla som utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp, d.v.s. även patienter som inte får diagnosen cancer. De patienterna registreras inte i kvalitetsregistren, vilket gör det omöjligt att få all information från kvalitetsregistren. 
Därför pågår ett arbete med målet att kunna följa upp patienter i vårdförlopp med uppgifter från landstingens vårdadministrativa system. Då lösningar för detta har utvecklats kommer dessa uppgifter att överföras med automatik även till kvalitetsregistren för de patienter som får en cancerdiagnos.

Vilken avslutskod ska användas vid prostatacancer om alla behandlingssteg inte är beslutade då första behandling – som ofta är medicinsk – startar? När ska man välja kombinationsbehandling?
Koden för kombinationsbehandling kan användas när man från början vet att det är kombinerad behandling som ska ges. Annars väljer man helt enkelt den behandling som inträffar först.
Vilken kod man väljer spelar inte så stor roll för uppföljningen av ledtiderna. För närvarande har samtliga behandlingar samma tid som mål. I remissversionen anges olika tider, men tiden för läkemedelsbehandling och kombinerad behandling är densamma. Det är så klart viktigt att även följa vilka behandlingar patienterna får, men det är rimligt att den uppföljningen snarare görs i kvalitetsregistret.

Tillbaka till alla frågor

Vilket datum sätter man för KVÅ-koderna 90 respektive 91? Ska det för kod 90 vara det datum då man remitterar/kontaktar mottagande landsting? Och ska det för kod 91 vara datum för mottagen remiss eller det datum då patienten faktiskt kommer till mottagande enhet?
Datumet ska vara det samma för kod 90 och 91, det vill säga datumet för den dag då man fattar beslut om att patienten ska flyttas till annat landsting/region. Mottagande landsting/region förutsätts få information samma dag som beslutet tas.

Om välgrundad misstanke om bröstcancer fattats i primärvård, patienten har genomfört en mammografi och primärvården får tillbaka ett negativt svar – vilket datum ska då SVF avslutas? Är det då röntgenläkaren anger i svaret till primärvården att det inte är en cancer, när patienten fysiskt varit på röntgenundersökningen eller är det när primärvårdsläkaren får svaret? 
SVF avslutas efter utredningsblock enligt SVF då patienten får diagnosbeskedet av primärvårdsläkaren.

Jag har hört att SVF prostata kommer att revideras, kommer man även se över kodvägledningarna då?
Ja, SVF för prostatacancer är under revidering och ny kodningsvägledning kommer efter fastställandet av revidering.

Tillbaka till alla frågor

C. Frågor om enskilda vårdförlopp

Enligt vår regions tolkning ska vi inom primärvården inte behöva beställa prover (exempelvis urincytologi, kreatinin) när vi remitterar på välgrundad misstanke vid makroskopisk hematuri. När jag ringde om ett sådant fall fick jag ändå besked om att beställa prover. Vad gäller?
Standardiserat vårdförlopp innebär att patienten snabbt ska få besökstider hos alla berörda utredande enheter. Kraven på provtagning inom primärvården ska därför minimeras om sådan bedöms försena processen.
I vårdförloppsbeskrivningarna anges när en patient kan remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp och vad som ska ingå i den inledande utredningen på sjukhusnivå. Beskrivningarna är dock inte heltäckande och t.ex. ett kompletterande kreatininprov kan bli nödvändigt någonstans i kedjan. Varje landsting anpassar sin utredningsprocess till sina lokala förutsättningar. Det kan därför variera vad landstingen ålägger primärvården respektive sjukhusvården i de inledande stegen.

Vilket datum ska man sätta för start av SVF vid välgrundad misstanke om bröstcancer, då patienten uppfyller kriteriet ”Återkallade för klinisk undersökning efter screening (som utfallit med kod 3, 4 eller 5).
Det datum som ska registreras som start för SVF bröstcancer vid ovanstående kriterium är det datum då patienten fysiskt är på mammografin för vidare utredning efter att ha blivit återkallad.

Tillbaka till alla frågor

D. Införandet i landstingen

Hur mycket får landstingen anpassa ett vårdförlopp till det egna landstingets förutsättningar?
Ett av huvudskälen till införandet av standardiserade vårdförlopp är att åstadkomma en mer jämlik vård över landet. Därför ska samma innehåll gälla i samtliga regioner och landsting. Landstingen kan alltså inte ändra det grundläggande innehållet, t.ex. vilka undersökningar som ska genomföras, eller den övergripande ledtiden. Vårdförloppsbeskrivningarna bildar en sorts ramverk eller kravspecifikation. Landstingen och regionerna ska utforma sina vårdprocesser inom detta ramverk. Hur vården organiseras bestämmer respektive landsting.

Hur ska systemet med koordinatorsfunktion och reserverade tider fungera?
Det är upp till varje landsting/region att besluta om hur systemet ska fungera. Men systemet ska säkerställa att patienter med kort varsel ska kunna få tider för diagnostiska undersökningar eller behandlingar. Koordinatorsfunktionen ska se till att systemet fungerar. Det är inget krav att det ska finnas separata system för respektive diagnos utan det kan med fördel samordnas för flera vårdförlopp.

Kommer alla åtgärder i vårdförloppen att utföras i ett och samma landsting?
Många patienter kommer få all utredning och behandling vid samma sjukhus eller i samma landsting, men det kan också bli nödvändigt för sjukhus och landsting att samarbeta. Tydliga rutiner för överlämningar behövs för att undvika fördröjning i vårdförloppet, här spelar koordinatorsfunktionen en viktig roll. Detsamma gäller vid överlämningar mellan avdelningar inom samma sjukhus.

Tillbaka till alla frågor

Hur ska vi klara att uppfylla vårdförloppen när vi redan nu har brister inom många områden, exempelvis patologi, urologi och radiologi?
I arbetet med handlingsplan ingår för landstingen att identifiera flaskhalsar och arbeta fram lösningar på dessa. Införandet av standardiserade vårdförlopp kommer att innebära såväl ekonomiska som organisatoriska förändringar för landstingen.
Samtidigt kan modellen med standardiserade vårdförlopp vara mer effektiv än dagens system, och därmed resursbesparande. Nyckeln till framgång är att organisera arbetet på ett annat sätt än idag, vilket erfarenheter från bl.a. Danmark visat sig vara möjligt.

Kommer man att mäta att vårdkvaliteten bibehålls?
Kvaliteten i vården mäts genom aktuellt kvalitetsregister utifrån samma kvalitetsindikatorer som finns i det nationella vårdprogrammet.

Finns det patientriktad information om satsningen?
Ja, information till patienter och närstående har tagits fram på nationellt nivå. Materialet distribueras till landsting och regioner via cancercentrum.se och kan anpassas efter regionala och lokala behov och förutsättningar. Översättning till relevanta språk planeras.
Det finns även information om standardiserade vårdförlopp som vänder sig till patienter och närstående på 1177.se

Hur ska vi utvärdera eventuella undanträngningseffekter?
Socialstyrelsen har i uppdrag att årligen utvärdera satsningen på kortare väntetider. I uppdraget ingår att utvärdera eventuella undanträngningseffekter.

Tillbaka till alla frågor

B3. Vilket datum sätter man för KVÅ-koderna 90 respektive 91? Ska det för kod 90 vara det datum då man remitterar/kontaktar mottagande landsting?

Och ska det för kod 91 vara datum för mottagen remiss eller det datum då patienten faktiskt kommer till mottagande enhet?

 

 

B4. Om välgrundad misstanke om bröstcancer fattats i primärvård, patienten har genomfört en mammografi och primärvården får tillbaka ett negativt svar – vilket datum ska då SVF avslutas? Är det då röntgenläkaren anger i svaret till primärvården att det inte är en cancer, när patienten fysiskt varit på röntgenundersökningen eller är det när primärvårdsläkaren får svaret? 

 

B5. Jag har hört att SVF prostata kommer att revideras, kommer man även se över kodvägledningarna då?

Faktaägare: Helena Brändström, samordnare nationella vårdprogram

Sidan uppdaterad: 21 juni 2016