Patientsäkerhet och trygghet med fler onkologiska kliniker

Närmare, bättre tillgänglighet och effektivare vård på liknande sätt som för övriga specialiteter, bättre forskningsmöjligheter i hela patientens väg genom vården, tydligare organisation och förbättrat patientperspektiv i cancervården – det är syftet med förstärkningen med fler onkologiska kliniker i Stockholms läns landsting. 

Frågor och svar - förändring av onkologiska vården

Vad har beslutats?
Varför görs förändringen?
Hur har processen sett ut?
Hur påverkas forskningen?
Hur påverkas andra verksamheter på sjukhusen?
Vad händer med strålverksamheten?
Hur ska förändringen finansieras?

Vad har beslutats?

I landstingets budget för 2016 (150617) står att ansvaret för icke-kirurgisk onkologi delas mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och S:t Görans Sjukhus.

  • En onkologisk klinik på Karolinska Universitetssjukhuset inklusive en enhet på Danderyds sjukhus
  • En onkologisk klinik på Södersjukhuset som öppnar den 1 oktober 2016
  • En onkologisk klinik vid Capio S:t Görans Sjukhus som öppnar den 1 januari 2016.

Varför görs förändringen?

Beräkningar visar att antalet cancerfall kommer fördubblas inom mindre än 20 år. För att möta det ökade behovet satsar Stockholms läns landsting för att utveckla cancervården. Den onkologiska vården förstärks i länet och bedrivs således på flera akutsjukhus. Syftet är att öka tillgänglighet, effektivitet och bidra till sammanhållna och trygga vårdprocesser med patienten i fokus.

Enligt den nationella cancerstrategin  och den av Stockholms läns landsting beslutade regionala cancerplanen 2013-2015 ska alla patienter erbjudas en väl sammanhållen väg genom cancervården med tydligt ansvar för aktuella vårdgivare. En analys har genomförts av hur den onkologiska vårdens organisation kan utvecklas. Analysen pekar på att den nuvarande organisationen inte tillräckligt svarar mot Framtidsplanens och den regionala cancerplanens mål, med nätverkssjukvård, patientperspektiv i fokus – med sömlösa övergångar mellan olika vårdenheter. En ny organisation ger enligt analysen bättre förutsättningar för att kunna stärka och utveckla både vård och forskning.

Hur har processen sett ut?

  • Utredning under 2014.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om att öppna en ny klinik för den icke-kirurgiska onkologiska vården vid Capio S:t Görans Sjukhus samt att rekommendera beslut i den vidare politiska processen. (150428)
  • Remiss skickades ut (150605) till berörda aktörer för att ta in synpunkter på hur och när förändringen kan genomföras.
  • Politiskt beslut att göra förändring i den icke-kirurgiska onkologiska vården fattades i budget 2016 (150617).
  • Remissvar lämnades in (150928).
  • Landstingsstyrelsens förvaltning har i sitt tjänsteutlåtande till ägarutskottet beaktat remissvar som kommit in från berörda aktörer.
  • Tjänsteutlåtande till ägarutskottet skickades till politikerna i utskottet den 13 november och blev därmed offentligt.
  • Ägarutskottet sammanträdde 151124 och gav rekommendation om politiskt beslut till landstingsstyrelsen om tidplan och hur förändringen ska genomföras.
  • Landstingsstyrelsen fattade 151201 beslut om hur och när överflytt ska ske av den icke-kirurgiska onkologiska vården som Karolinska Universitetssjukhuset bedriver på Södersjukhuset, till Södersjukhusets regi.
  • Onkologiska kliniken på Capio S:t Görans Sjukhus öppnade 160101.
  • Onkologiska kliniken på Södersjukhuset öppnar 161001.

Hur påverkas patienterna?

Befintliga patienter i övergångsskedet när Karolinskas onkologiska klinik övergår till Södersjukhuset, kommer att få information av ”sin” vårdpersonal. Patienter som kallas till Södersjukhusets onkologiska klinik kommer att få ett informationsbrev i samband med kallelsen. De olika klinikerna finns under Hitta vård på 1177 Vårdguiden. 

Generellt så bidrar ett tydligt och samlat ansvar för vårdgivarna till att patienterna enklare vet vilket sjukhus som har det övergripande ansvaret för dem. Överlämningar mellan olika discipliner och professioner kan bli bättre och säkrare om personalen tillhör samma organisation. Den beslutade förändringen möjliggör en mer sammanhållen, effektiv och trygg cancervård, med hela vårdprocessen inom ett och samma sjukhus.

Hur påverkas personalen?

Tanken med förändringen är att tydliggöra styrning och organisation. Verksamhetschefer, sektionschefer och chefssjuksköterskor får möjlighet till bättre närvaro och kontakt med medarbetarna där kortare beslutsvägar och enklare kontaktvägar möjliggörs med bättre sammanhållen verksamhet. Det blir också möjligt att välja arbetsgivare utan att behöva lämna den icke-kirurgiska onkologiska cancervården.

Hur påverkas forskningen?

Remissvaren från 2015 visar på olika sätt att se på möjligheterna till forskning. Cancerplanen lyfter konceptet universitetssjukvårdsom innebär att patienter ska kunna inkluderas i forskningsprojekt oavsett var i vården de befinner sig. Det betyder att de nya onkologiska klinikerna kan skapa bättre förutsättningar för patientnära forskning. Fler patienter kan erbjudas att delta i olika kliniska forsknings- och utvecklingsprojekt under hela vårdprocessen, med brett engagemang och delaktighet även från intressenter utanför universitetssjukhuset. Med de nya klinikerna kommer den befintliga FoU-verksamheten kring cancer på sjukhusen och mottagningarna att omfatta även den onkologiska vården.

Karolinska Institutet kommer även fortsättningsvis att ha en ytterst viktig samordnande roll för forskningen. Överenskommelser och avtal kommer att vara likartade med alla ansvariga vårdgivare avseende forskning, utveckling och utbildning. Detta förutsätter i sig ett välfungerande nätverk och en stor delaktighet och ansvar från de akademiskt ansvariga. Mångfald och en mångfacetterad kultur inom cancerforskningen underlättas, vilket är av stor betydelse för en disciplin som cancervården.

Hur påverkas andra verksamheter på sjukhusen?

Syftet är att förbättra och underlätta genom att den icke-kirurgiska onkologiska verksamheten tillhör den organisation som också driver övrig cancervård, till exempel kirurgi. Den nya organisationen kan också skapa förbättringar och underlätta arbetet på de tre bröstcentrum som finns på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus och Södersjukhuset. Även samverkan med annan verksamhet och service på sjukhuset (apotek, transport, IT, brandskydd, förråd, tvätt med mera) kan bli enklare.

Vad händer med strålverksamheten?

Idag har Karolinska Universitetssjukhuset ansvaret för all strålterapi. En utredning har tagits fram och beslut fattas om ökad kapacitet och en ny organisation för mer sammanhållen vård på hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 2017. Därefter tillsätts arbetsgrupper för att genomföra beslutet. 

Hur ska förändringen finansieras?

Överflyttande av ansvar för onkologisk verksamhet och eventuell strålbehandling från Karolinska Universitetssjukhuset till Södersjukhuset är att betrakta som en verksamhetsövergång och ska i sig inte leda till förändrade kostnader.

Sidan uppdaterad: 10 mars 2017