Palliativ vård

Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem som kan uppstå.

Det primära målet inom cancersjukvården är bot, vilket uppnås hos drygt hälften av patienterna. Ändå kommer den största resursanvändningen att gälla patienter med spridd cancer, eftersom vi idag har goda möjligheter både till livsförlängning och till god livskvalitet.

Scenariot har förändrats påtagligt under de senaste 20-30 åren. Idag innebär en spridning och därmed en palliativ situation något annat än tidigare.

Vid många stora diagnosgrupper såsom bröstcancer, prostatacancer och kolorektalcancer innebär fjärrspridning som regel att patienten inte längre är botbar även om det börjar uppstå situationer där man med modern cancerbehandling kan bota patienter med en enstaka metastas, till exempel en enda avgränsad levermetastas eller hjärnmetastas. I övriga situationer med spridd cancer kan man med hjälp av modern behandling leva i många år, med god kvalitet.

Situationen kan vara något annorlunda inom hematologin. För patienten är det således viktigt med modern behandling. Samtidigt vet vi från helt nya studier att om palliativa insatser insätts tidigt i det palliativa förloppet, leder det både till ökad livskvalitet och till och med till viss livsförlängning.

Det palliativa förhållningssättet

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) i förkortad version (2002) bygger det palliativa förhållningssättet på en helhetssyn med:

Fyra dimensioner:

  • Den fysiska, som t.ex. omfattar smärta, andnöd, illamående, klåda, cancersår och förstoppning
  • Den psykiska, som t.ex. handlar nedstämdhet, oro, sömn och förvirring
  • Den sociala, som t.ex. rör relationer, närstående, boende, ekonomi och anhörigas problem
  • Den existentiella, som t.ex. handlar om dödsångest, skuld, mening/meningslöshet och ouppklarade relationer

Fyra hörnstenar:

  • Symtomkontroll
  • Stöd till närstående
  • Kommunikation/relation
  • Teamarbete

Det palliativa förhållningssättet är väl tillämpbart:

  • I tidigare skeden, tidig fas, och syftar då till livsförlängning och livskvalitet
  • I senare skeden, sen fas, och syftar då till livskvalitet men ej livsförlängning

Regionalt innehåll


Palliativ cancervård på RCC Stockholm - Gotland

I den palliativa processen utgår vi från Cancerstrategins huvudsyften; att patienterna ska få en vård som är präglad av:

  • patientfokusering
  • patientsäkerhet
  • jämlikhet
  • korta väntetider
  • kunskapsbasering
  • ändamålsenlighet
  • effektivitet

Oavsett var de palliativa patienterna vårdas, ska det finnas en grundkunskap i allmän palliativ vård.

Utbildning

22/9 - 2017 Heldagsutbildning i palliativ medicin för läkare på akutsjukhus. Mer information kommer inom kort. 

Mer information

Nedan i länklistan kan du läsa mer om bland annat den palliativa processen på RCC Stockholm - Gotland och vårt Regionala Palliativa Råd.

Närmare beskrivning av den palliativa processen på RCC Stockholm - Gotland (pdf)

RPR (Regionalt Palliativt Råd) (pdf)

Vårdval ASIH (Avancerad Sjukvård i Hemmet) 

Vårdval SPSV (Specialiserad Palliativ Slutenvårdsenhet) 

Belport – Beläggningsportal för sjukvården för ASIH och SPSV

Palliativt kunskapscentrum PkC 

Peter Strangs nyhetsbrev

Regionala processledare

Helena Adlitzer

processledare, palliativ cancervård

RCC Stockholm — Gotland

Peter Strang

processledare, palliativ cancervård

RCC Stockholm - Gotland


Faktaägare: Helena Adlitzer, sjuksköterska, RCC Stockholm - GotlandHelena Adlitzer, sjuksköterska, RCC Stockholm - Gotland
Gemensam information uppdaterad: 18 april 2017

Regional information uppdaterad: 17 augusti 2017

Regionalt