Välbesökt ombudsmöte i Cancervårdprocessen

Hur ska rollen som kontaktsjuksköterska utvecklas? Det var en av de frågor som diskuterades när ett drygt 60-tal ombud för Cancervårdprocessen träffades en heldag i Göteborg i slutet av mars.

Många av de frågor som är gemensamma för alla cancerprocesser har i Västra sjukvårdsregionen samlats i en egen process. Den heter nu Cancervårdprocessen, men kallades tidigare Understödjande cancervård/Supportive Care.

Gunnar Eckerdal är regional processägare för Cancervårdprocessen. Han arbetar i utvecklingen av processen med ett nätverk av ombud.

- Ambitionen är att alla enheter i regionen där cancerpatienter behandlas ska vara representerade, säger Gunnar Eckerdal. Där är vi inte riktigt än, men vi är på god väg.

Drygt 60 ombud kom alltså till mötet.

Allt fler ombud på mötena
- Det blir fler och fler och det är väldigt roligt, säger Gunnar Eckerdal. Det finns ett stort värde i att man kan träffas och jämföra hur det är på olika ställen, samtala och inspireras och lära av varandra. Gruppdiskussionerna som vi har är viktiga inslag på mötena.

Ombuden är väldigt värdefulla för utvecklingen av processen, menar Gunnar Eckerdal:

- Det är mycket bra att ha den här kontaktytan där vi kan diskutera till exempel arbetet med vårdprogrammet eller vilka rekommendationer som är lämpliga att ge.

Inspirerande föreläsare
Dagen inleddes med två föreläsare: Gail Dunberger berättade om arbetet med den nya enheten för cancerrehabilitering på Jubileumskliniken som inriktar sig på kvinnor som fått strålbehandling mot bäckenområdet och som följd av behandlingen har problem med urin- och avföringsläckage och sexuella problem.
Många kvinnor som behandlats framgångsrikt mot en cancer i bäckenet får svåra följdverkningar av behandlingen – effekter som det inte är så lätt att prata om. Genom en särskild satsning på riktad cancerrehabilitering får de nu hjälp med samtal, råd och behandlingar. På samma gång hjälper kvinnorna forskningen att ta nya steg mot bättre och skonsammare behandlingar.

På Regionalt cancercentrum västs webbplats finns ett reportage om mottagningen.

Anna Ringheim arbetar, på uppdrag av Regionalt cancercentrum väst, med att engagera patienter och närstående i utvecklingen av cancervården i västsverige. Hon berättade om en metod som på ett strukturerat sätt tar vara på patienternas erfarenheter och låter dem bli till nytta när vården förbättras. Metoden kan sammanfattas i fyra ord: Fånga, Förstå, Förbättra och Förnya.
 
Det handlar i korthet om att ta vara på människors upplevelser och erfarenheter och sedan, genom dialog, använda dem till att förbättra vården.

- Patienter och närstående är en ”outnyttjad resurs” i dag, säger Anna Ringheim. De har så mycket att tillföra. De är ju egentligen de enda som har helhetsbilden – av hela resan genom vården.

- Vi har inspirerats av något som heter ”experience based design” och som utvecklats i Storbritannien. Vi har anpassat metoden efter svenska förhållanden och tidigare testat den på olika kliniker. Nu utvecklar vi den ytterligare i nära samarbete med patienter och närstående för att den ska bli ett användbart verktyg i cancervården.

Läs mer om Annas arbete med att patienter ska bli mer involverade i cancervårdens utveckling här.

I de gruppdiskussioner som följde samtalade ombuden bland annat om hur vården kan fånga upp och följa de patienter som avslutat sin behandling och om hur man kan öka patienternas medverkan.

Ny kortversion av vårdprogram
Gunnar Eckerdal presenterade den nya kortversionen av vårdprogrammet för Cancervårdsprocessen. Han beskrev hur arbetet med att förankra det nya vårdprogrammet gått till – hur det har diskuterats i till exempel olika sektorsråd och samverkansnämnden för vården i Västra Götalandsregionen och Region Halland.

- Vi har fått godkänt för det som står i vårdprogrammet och det innebär att när det står att det SKA vara på ett visst sätt, så är det inte bara ett ”klokt råd” utan faktiskt det som gäller…

I det nya vårdprogrammet har delar som handlar om palliativ vård plockats bort.

- Det har kommit ett nytt nationellt vårdprogram för palliativ vård, och det kommer så småningom ett regionalt. Därför har vi inte längre de delarna med i vårdprogrammet för Cancervårdprocessen, berättade Gunnar Eckerdal.

Kontaktsjuksköterskans roll diskuterades
Att alla cancerpatienter ska ha en kontaktsjuksköterska – från diagnos till dess att uppföljningen är avslutad – är en bärande del i vårdprogrammet för Cancervårdprocessen.

- Jag tror att kontaktsjuksköterskan är grejen, menade Gunnar Eckerdal. Det är genom kontaktsjuksköterskorna vi kommer att kunna driva en verklig utveckling av kvaliteten i cancervården.

- Det är det här patienterna efterfrågar – någon som svarar i telefon och som de kan komma i kontakt med under hela sin ”resa”, säger Gunnar Eckerdal.

Han gick på mötet igenom de krav som vårdprogrammet ställer, och som nu alltså har godkänts av sjukvårdens huvudmän:
Kontaktsjuksköterskan ska vara en namngiven person med ett direktnummer och minst två telefontider i veckan. Patienten ska ha skriftlig och muntlig information om vem som är hans eller hennes kontaktsjuksköterska. Varje kontaktsjuksköterska ska ha en uppdaterad lista över vilka patienter han eller hon är kontaktsjuksköterska för.

Ombuden har gjort en mätning av hur utbrett det är med kontaktsjuksköterskor. Och det varierar ganska stort mellan olika sjukhus och kliniker.

- Vårt mål är att minst 80 procent av alla cancerpatienter har en namngiven kontaktssjuksköterska vid nästa års utgång. Det är att sätta ribban högt, men det här är viktigt…

Här kan du läsa mer om utvecklingen av Cancervårdprocessen