Blåscancer (Urinblåscancer)

Här gör vi en övergripande beskrivning av hur och var patienter med blåscancer vårdas och vad som nu sker i utvecklingen av processen

Klicka på underrubrikerna här till vänster för att läsa mer om arbetsgruppen, vårdprocessen och kvalitetsregisterarbetet.

Om sjukdomen
Blåscancer är efter prostatacancer den vanligaste urologiska cancern och i Västra Götalandsregionen rör det sig om drygt 400 nya fall per år varav var tredje patient kommer att avlida till följd av cancern. De flesta som drabbas av blåstumör kan botas, trots att tumöråterfall är mycket vanliga. Detta innebär att antalet canceröverlevare och de som lever med sin sjukdom är stort.

Utredning
Patienter med misstänkt blåstumör i Västra Götaland utreds av specialister i urologi, som finns på de flesta av regionens sjukhus. Utredningen ska fastställa tumörtyp och hur utbredd sjukdomen är. Utredningen inkluderar vävnadsprov från tumören i blåsan samt datortomografi av njurarna.

Tiden från remiss till första besök hos specialist varierar bland annat beroende på symptomens svårighetsgrad. Vid stora urinblödningar kan en akut operation vara nödvändig, medan det många gånger kan dröja mer än en månad för dem som haft en enstaka mindre blödning. Målet är att patienten ska vara omhändertagen inom 2 veckor så som vårdgarantin stipulerar. Själva utredningen, med vävnadsprov från blåstumören, tar ytterligare ett antal veckor, ibland mer än en månad beroende på tillgång till operationsresurser och väntetider för röntgen och patologbedömning.

Behandling
Den initiala behandlingen utgörs av en bortskrapning via urinröret av hela eller del av blåstumören och är också det sätt som används för att få en diagnos.

Var fjärde patient botas för all framtid med en enda skrapning, och det är framför allt patienterna med enstaka små tumörer där den mikroskopiska undersökningen visar en tumör med rätt beskedliga egenskaper.

Var femte patient har en så pass allvarlig tumör att den bästa behandlingen är att operera bort urinblåsan, cystektomi, varvid i regel en stomi för urin anläggs till höger om naveln.

Övriga drygt hälften av alla patienter med nyupptäckt blåstumör kan räkna med att få återfall, recidiv, av blåstumören och behöver genomgå ytterligare skrapningar. Många ges sköljningar med cellgift eller tuberkulosvaccin för att motverka återfall. De flesta behöver komma på täta kontroller med cystoskopi och följas i minst 5 år, men i många fall i 10-20 år.

Prognosen är utomordentligt dålig om tumören spridits utanför urinblåsan. Behandling med strålning och cellgifter är att anse som palliativ men kan göra stor nytta.

I Västra Götaland kan strålbehandling och cellgifter ges i Borås och Göteborg och på Urologen Sahlgrenska görs från 2012 alla cystektomier.

Utveckling
Den Västsvenska blåscancergruppen har funnits sedan 1980-talet och här är alla kliniker som tar hand om blåscancerpatienter representerade. I stort har arbetet gått ut på att ta fram ett vårdprogram, vilket sedan har uppdaterats vid flera tillfällen.  En samsyn på utredning och behandling har förelegat, men skillnader i omhändertagande förekommer fortfarande.

De västsvenska sjukhusen rapporterar in kvalitetsdata till det nationella blåscancerregistret sedan starten 1997. Detta är sedan något år digitaliserat inom den så kallade INCA-plattformen, och registrering av en patient innebär också en canceranmälan enligt gällande lag. 

Under de senaste åren har processarbetet initierats och tanken är att vården vid de olika sjukhusen i VG-regionen ska bli allt mer likartad och samordnad. Vårdprogramgruppen kommer att arbeta med att se över ledtider till utredning och behandling. Vi kommer också att försöka effektivisera behandlingen i form av ett ökat användande av blåssköljningar för att minska recidiv. En betydande potential finns även i att operera de minsta blåstumörerna i lokalbedövning, redan när de upptäcks vid cystoskopin, i stället för att göra det i narkos 3-4 veckor senare.
 

Årsberättelse blåscancer.pdf