MENY

Väntetid SVF lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 2 000 vuxna personer med lymfom och ungefär 500 personer diagnostiseras med kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Behandling kan vara läkemedel, strålning, exspektans eller palliation.

Maximal ledtid för läkemedel är 18 dagar vid lymfom och 22 dagar vid KLL. För strålning är maximal ledtid 26 dagar och för aktiv exspektans 16 dagar.

SVF för lymfom infördes 2016 och reviderades 2017 då även KLL inkluderades i vårdförloppet. Det standardiserade vårdförloppet gäller följande ICD-koder enligt ICD-10: C81.0–C88.9, samt C91.1, C91.4 och C91.5.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapporter Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

För patienter med KLL konstateras att 44 procent fick starta läkemedelsbehandling inom maximal ledtid och 53 procent av patienterna fick beslut om aktiv exspektans inom ledtiden. Dock med mätpunkterna ”diagnosdatum” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för start av läkemedelsbehandling" respektive "datum för beslut".

För patienter med lymfom konstateras att 52,8 procent fick starta läkemedelsbehandling inom ledtiden, dock med mätpunkterna ”datum för remiss” (substitut för datum för välgrundad misstanke) till "datum för start av läkemedelsbehandling".

Ingångsvärden rapport 2, 2016 (pdf)

Ingångsvärden rapport 3, 2017 (pdf)


Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Gemensam information uppdaterad: 24 januari 2018