Från 58 till 17 dagar!

Samverkan och patientmedverkan kortade utredningstiden för urologipatienter i Gävleborg.

Från 58 till 17 dagar. Så mycket har handläggningstiden för gävleborgspatienter med synligt blod i urinen minskat sedan januari i år. Bättre samordning, patientmedverkan och kommunikation mellan vårdkedjans alla delar är förklaringen.

Johan Hansson, verksamhetschef kirurgkliniken GävleborgEn av de första saker som slog Johan Hansson när han tillträdde som verksamhetschef för kirurgkliniken i Gävle och Hudiksvall var de extremt långa utredningstiderna patienter med synligt blod i urinen. Blod i urinen är ett alarmsymtom för misstanke om urinblåsecancer och ska utredas snabbt.

Ständig kamp mot tiden

– Det var en kontinuerlig kamp mot kalendern som orsakade både oro hos patienterna och stress hos personalen, säger han. Vi började titta på hur vi skulle kunna korta väntetiderna till bedömning och behandling, utan att tillföra ytterligare resurser. Målet är att förbättra patienternas prognos för överlevnad och öka deras livskvalitet.

Precis som för de flesta cancerdiagnoser är det många olika delar av vården som är inblandade i utredningen av patienter med misstänkt cancer i urinblåsan. Primärvård, urolog/kirurgi, radiologi, anestesi och i förlängningen även patologi och onkologi.

– Utredningen av patienten är beroende av helt olika verksamhetsområden även i det första skedet, säger Johan Hansson.

Samverkan och patientdeltagande avgörande

Ett projekt startades där företrädare för de olika specialiteterna ingick och där divisionscheferna utgjorde styrgrupp. Patienter har deltagit i projektet via fokusgrupper. Deras erfarenheter och synpunkter har haft avgörande betydelse det nya flödet som nu används i hela vårdkedjan; från utredning, behandling och eftervård till rehabilitering och palliativ vård.

– Vi tog även in logistiker och verksamhetsutvecklare för att få hjälp med en objektiv genomlysning av hela processen. Vi hade också tillgång till ett kvalitetsarbete om orsaken till de långa handläggningstiderna som gjorts av en AT-läkare i landstinget, säger Johan Hansson.

Det visade sig ganska snabbt att det fanns ”luft” i systemet.

Remisserna blev liggande en vecka

– Ett slående exempel, var att remisserna från primärvården till urologen kunde ligga och vänta en vecka på utskrift innan den skickades. Det var ganska enkelt att konstatera att det gick att skicka den direkt till utskrivning med en enkel knapptryckning på datorn. Bara där vann vi en veckas handläggningstid.

En verklighet som Gävleborg delar med många landsting är omsättningen på läkare. Ungefär hälften av läkarna är så kallade stafettläkare. Det gör det extra viktigt med standardiserade rutiner.

– Men sjuksköterskorna som sysslar med patientrådgivning är fast personal, så tillsammans med dem arbetade vi fram en manual för handläggningen med bland annat en mall för hur remissen ska utformas. Sköterskorna ser till att läkarna följer manualen och på så vis får vi en garanti för att alla läkare följer rutinerna för handläggningen av patienterna, säger Johan Hansson.

Garanterade tider på röntgen

Både på kirurg-, röntgen- och anestesikliniken infördes fasta, förbokade tider för utredningspatienter. Resultatet är att patienten får komma till specialist redan inom en vecka och till operation inom två veckor efter sitt besök hos primärvården.

– Med tanke på den korta handläggningen, så vill vi att patienten så tidigt som möjligt skall informeras om att han eller hon ska genomgå en utredning riktad mot cancer. Tidigare såg primärvården information kring cancermisstanke som ett stort problem, då det var så lång väntetid innan utredningen sattes igång. Men idag får patienten veta direkt och ger via remissen också sitt medgivande till att bli uppringd av oss för kallelse till undersökning, planering och provsvar, säger Johan Hansson.

En utmaning med att jobba med fasta förbokade tider på klinikerna, är att det inte ska uppstå luckor i utnyttjandet av resurserna.

Justerade förloppet för maximalt resursutnyttjande 

– Det tog ett tag för oss att inse hur vi skulle optimera systemet för att inte riskera att stå med tomma operationssalar. Genom att till exempel justera en dag mellan behandlingsbeslut och start av behandling, jämfört med mallen för ledtider i det standardiserade vårdförloppet, gör att vi kan utnyttja våra resurser till fullo.

Cancer i urinblåsa och urinvägar är en av de fem diagnoser som idag omfattas av standardiserat vårdförlopp. Projektet i Gävleborg är ett bra exempel på hur man kan förändra sina rutiner och processer till det bättre för patienterna, utan att behöva tillföra extra resurser.

– Resan har tagit sin tid att göra. Framför allt att på djupet förstå dynamiken mellan primärvård och specialistvård. Idag har vi byggt en organisation för samverkan mellan enheterna som borde gå att applicera på flera andra diagnoser, säger Johan Hansson.

Text: Micke Jaresand

Faktaägare: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 12 februari 2016