Cancerregistret som startade år 1958 ger oss kunskap om cancersjukdomars förekomst och förändring över tiden. Registret utgör även en bas för klinisk och epidemiologisk forskning och möjliggör internationella jämförelser.
Registret innehåller bl a uppgifter som personnummer, kön, hemort vid diagnos, anmälande sjukhus och klinik, diagnosdatum, klinisk och morfologisk diagnos samt tumörutbredning vid diagnostillfället. Från dödsorsaksregistret hämtas uppgifter om dödsdatum och underliggande dödsorsak och från RTB (Registret över totalbefolkningen) vid SCB inhämtas information om eventuell migration samt uppgifter om huruvida personen fortfarande är folkbokförd i landet.
Datauppgifterna skickas först till sex regionala cancercentrum för att kodas och registreras. Efter kontroll skickas de vidare till Socialstyrelsen för att ingå i det nationella cancerregistret. Registret uppdateras en gång om året.
År 2009 anmäldes 54 611 nya cancerfall till Cancerregistret.
De vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer. Tillsammans utgör dessa nästan en tredjedel av alla diagnostiserade fall.
Vanligaste cancerdiagnoser för kvinnor är bröst-, hud- (exkl melanom) och koloncancer (2009).
Vanligaste cancerdiagnoser för män är prostata-, hud- (exkl melanom) och koloncancer (2009).
Under 2009 var det 44 672 personer som fick en cancerdiagnos för första gången.
Kodning i Cancerregistret – Handledning 2012–2013
