Gällande vårdprogram akut myeloisk leukemi (AML)

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2016-09-13

19. Rehabilitering

Cancerrehabilitering är aktuell för patienter med AML i hela vårdprocessen från diagnos, under behandling, efter behandling samt under palliativ vård i livets slut­skede.

I detta vårdprogram beskrivs de specifika rehabiliteringsinsatserna för AML. I övrigt hänvisas till det nationella vårdprogrammet för cancerrehabili­tering som finns tillgängligt på RCC i samverkans hemsida.

19.1 Fysisk aktivitet

Rekommendation:
Vid frånvaro av feber och allvarlig infektion bör patienten uppmuntras att vara fysiskt aktiv.

Vid kurativt syftande behandling av AML får patienten upprepade kurer med höga doser cytostatika. Efter induktionsbehandlingen är patientens allmäntillstånd nedsatt på grund av faktorer som är relaterade till leukemisjukdomen och till be­handlingens toxicitet. Patienten är under denna tid ibland sängliggande under en stor del av dygnet och kan uppleva motstånd mot eller rädsla för att röra på sig. Illamående, infektioner och uttalad trötthet (fatigue) bidrar till nedsatt livskvalitet (QoL).

Fysisk aktivitet under och efter cytostatikabehandlingen vid AML har visats vara viktig för att förbättra livskvaliteten, med positiva effekter både vad gäller mins­kad trötthet och mindre illamående (172, 173) (++). Fysisk aktivitet är också vik­tig för att minska risken för inaktivitetsrelaterade komplikationer såsom förlust av muskelmassa.

En av fysioterapeutens viktigaste uppgifter är att motivera patienten till fysisk aktivitet, där målsättningarna främst är att minska risken för inaktivitetskompli­kationer, minska reduktionen av muskelstyrka och behålla rörlighet (174). Arbetsterapeuten kan bidra med att kartlägga och stödja patienten till att kunna utföra sina vardagliga aktiviteter och därigenom minska riken för inaktivitet.

19.2 Sexualitet

Cytostatikabehandling påverkar cellnybildningen och kan ge sköra slemhinnor och torrhet.

Cytostatikabehandling leder ofta till att kvinnor som inte har kommit i menopaus slutar att menstruera och kommer in i klimakteriet, vilket ofta innebär besvär i form av värmevallningar och svettningar. Illamående, trötthet och eventuellt håravfall kan påverka sexualiteten.  Angående nedsatt fertilitet efter cytostatikabe­handing – se även 15.4 Fertilitetsbevarande åtgärder.

Det är viktigt att tidigt i sjukdomsförloppet samtala om sexualitet och därigenom minska risken för kommande bekymmer; vårdteamet bör utarbeta rutiner för detta.

Rekommendation:
Kvinnor ska erbjudas remiss till gynekolog för bedömning och diskussion av problem med sköra slemhinnor samt ev. postmenopausala besvär.

Många orkar inte ha sex i den mest behandlingsintensiva fasen av sjukdomen, men fysisk närhet är viktigt i denna svåra fas av livet.  Bra informationsmaterial om detta finns bl a på Cancerfondens hemsida.

För mer information om hur behandlingen påverkar sexualiteten, och rekommen­dationer om hur vårdteamet bör hantera detta, se nationellt vårdprogram för re­habilitering. Se även foldern ”Sex och samlevnad vid blodsjukdom (beställs från Sesam Info) eller cancerfondens skrift ”Sex och samlevnad vid behandling av blodsjukdom”.