Vård av myelom i Västra sjukvårdsregionen

Om sjukdomen

Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom, vars förlopp skiljer sig mycket åt mellan olika individer. Varje år får cirka 120 personer i Västra sjukvårdsregionen sjukdomen. Över hälften av dem som insjuknar är över 70 år. Myelom är en kronisk sjudom. På senare år har dock nya behandlingsmetoder och läkemedel för att hämma sjukdomen förbättrat överlevnaden markant och förbättrat livskvalitén för dem som lever med sjukdomen. Det innebär att antalet patienter som lever med myelom ökar.

Utredning

Patienter med misstänkt myelom utreds av hematologspecialist, som finns på alla sjukhus i regionen. Diagnos ställs via benmärgsprov och blodprover, samt röntgen av hela skelettet. I enstaka fall måste datortomografi eller magnetröntgen göras. Utredningen visar hur utbredd sjukdomen är, vilka andra sjukdomar som kan föreligga och eventuellt vara till hinder för behandling, samt stadieindelar patienten i riskgrupp för återfall.

Myelom är en mångfacetterad sjukdom och föregås ofta av ett förstadium med ökade immunproteiner i blodet utan tecken till myelomsjukdom, så kallad. MGUS (monoclonal gammopathy of undetermined significance). Eftersom sjukdomen kan debutera med många olika symptom, såsom ryggsmärta, njursvikt eller hög sänka, är det viktigt att ortopeder, njurläkare och allmänläkare har kunskap om sjukdomen. Tiden från att patienten får symptom till att diagnos ställs kan i vissa fall vara lång, eftersom sjukdomen ibland debuterar långsamt och med diffusa symptom som trötthet och anemi (blodbrist). Från det att misstanke föreligger är utredningen oftast klar inom några veckor.

Behandling

Myelom delas in i asymptomatiska (icke-behandlingskrävande) och symptomatiska (behandlingskrävande) vid diagnos. Patienter med asymptomatiskt myelom kan leva i åratal utan att sjukdom utvecklas och studier har visat att det inte ger någon effekt att behandla dessa i ett tidigt skede. De allra flesta patienter kommer dock till diagnos i symptomatiskt och behandlingskrävande stadium och det blir då oftast omgående start av behandling. Huvudbehandlingen består av cytostatika i kombination med kortison och eventuellt tillägg av nyare läkemedel. Behandling kan ske på alla regionens enheter, enbart högdos cytostatika med stamcellstöd (autolog stamcelltransplantation) ges på Hematologen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Oftast har myelombehandling biverkningar som påverkar patientens livskvalitet. Det kan vara trötthet och infektionskänslighet efter cellgifter, eller nervpåverkan efter nyare läkemedel. Ibland leder infektioner hos patienter med låga värden till inneliggande vård i sjukhus. Patienten behandlas i omgångar till dess att symptomkontroll och stabila blodvärden föreligger. I stabila faser kan patienten vara behandlingsfri och enbart kontrolleras med blodprover.

Skelettstärkande medel ges varje månad för alla nya myelompatienter med behandlingskrävande sjukdom om inte kontraindikationer föreligger. Utöver cellgiftsbehandling kan strålbehandling ibland behöva ges mot skelettförändringar. Strålbehandling ges på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås.

Uppföljning

Hur, var och hur ofta patienten följs upp beror på vilket stadium av sjukdomen man har. Uppföljning kan både ske på hematologisk mottagning och i vissa fall i primärvården. 

Utveckling

Utvecklingen av myelomprocessen drivs av Västsvenska myelomgruppen och leds av den regionala processägaren. Alla sjukhus som tar hand om myelom är representerade. Gruppen arbetar bland annat med:

  • framtagning av regionala medicinska riktlinjer
  • att öka deltagande i kvalitetsregister och myelombiobanken
  • ordnat införande av nya läkemedel.

Gruppen arbetar processinriktat i samarbete med andra yrkesgrupper som sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att stärka det paramedicinska och omvårdnadsmässiga omhändertagandet av myelompatienter. Gruppen är representerad i Nationell Diagnosgrupp för plasmacellssjukdomar som skriver nationella riktlinjer för myelom, samt i styrgruppen för Nationella kvalitetsregistret för myelom. Dessutom finns representanter med i NMSG (nordiska myelomstudiegruppen) som genomför studier på myelompatienter i Norden i samarbete med europeiska centra.

Faktaägare: Cecilie Hveding Blimark, hematolog, regional processägare myelom
Sidan uppdaterad: 30 december 2015