Gällande vårdförlopp äggstockscancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2015-06-03

Ingång till standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Följande nytillkomna besvär eller fynd hos kvinnor ska föranleda misstanke:

  • bilddiagnostiskt fynd som ger misstanke om cancer med gynekologiskt ursprung
  • bäcken- eller bukexpansivitet
  • ascites
  • pleuravätska utan annan uppenbar orsak
  • bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande)
  • ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken 
  • ökade urinträngningar (frekvent återkommande)
  • ändrade avföringsmönster utan annan uppenbar orsak
  • tidig mättnadskänsla eller aptitförlust utan annan uppenbar orsak 
  • nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år
  • djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar orsak.

Vid misstanke ska följande utföras:

  • allmän anamnes inkl. gynekologisk anamnes och cancerärftlighet
  • klinisk status inkl. allmäntillstånd, palpation av ytliga lymfkörtelstationer, bukpalpation, rektalundersökning och auskultation av hjärta och lungor
  • kreatinin och tumörmarkör i serum: CA 125 (svaret ska göras tillgängligt för filterfunktionen men inte inväntas innan remiss skickas).


Om misstanken kvarstår ska patienten skickas till filterfunktion enligt nedan.

 

Remiss till filterfunktion

Remissen ska innehålla följande:

  • frågeställning: äggstockscancer?
  • anamnes, ange särskilt 
    • symtom som ligger till grund för misstanke 
    • relevanta undersökningsfynd
    • samsjuklighet
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
    • eventuella språkhinder (tolkbehov) eller funktionsnedsättningar
  • prov tagna (kreatinin och CA 125)
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Filterfunktion

Filterfunktionen utförs av gynekolog. Följande ska utföras:

  • gynekologisk bimanuell undersökning
  • vaginalt ultraljud
  • bedömning av CA 125
  • RMI (Risk of Malignancy Index)-beräkning enligt nationellt vårdprogram. 

Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:

  • RMI ≥ 200
  • fynd vid vaginalt ultraljud talande för cancer med ursprung i adnex eller peritoneum
  • bilddiagnostiskt fynd som ger misstanke om avancerad gynekologisk cancer (t.ex. karcinos, ascites)
  • histopatologiskt eller cytologiskt fynd talande för cancer med gynekologiskt ursprung.

 

Remiss till utredning vid välgrundad misstanke

Remissen vid välgrundad misstanke ska ställas till utredande gynekologisk enhet/ kvinnoklinik eller gynekologiskt tumörkirurgiskt centrum, och ska innehålla 

  • anamnes, ange särskilt
    • fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke 
    • gynekologisk anamnes 
    • tidigare sjukdomar och behandlingar
    • samsjuklighet 
    • läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • läkemedelsöverkänslighet 
    • kontraindikation mot kontrastmedel
    • rökning
    • vikt och längd
    • social situation, eventuella språkhinder (tolkbehov) eller funktionsnedsättningar
  • allmäntillstånd 
  • resultatet av undersökningarna inklusive provsvar med provtagningsdatum (CA 125 och kreatinin)
  • kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Kommunikation och delaktighet

Den som remitterar till filterfunktion ska informera patienten om 

  • att det finns anledning att utreda eventuell bakomliggande gynekologisk sjukdom 
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer. 

Den som remitterar till utredning enligt standardiserat vårdförlopp ska informera patienten om 

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer. 


Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.