Gällande vårdförlopp

Uppdatering av gemensamma texter 2015-12-21

Introduktion

Förändringar jämfört med tidigare version

I denna revision har vårdförloppet lagts in i samma mall som de vårdförlopp som tagits fram under 2016. I övrigt har följande ändringar införts: 

   
2.1

Förtydligande av att patienter med sväljsvårigheter ska remitteras direkt till gastroskopi utan andra föregående undersökningar.

2.1

Tillägg: bilddiagnostiska fynd talande för matstrups- eller magsäckscancer kan föranleda gastroskopi.

2.3 och 2.4

Texten om filterfunktion och välgrundad misstanke har kondenserats och omfördelats utan att innebörden ändrats.

3.1

MDK har förts in som utredningsblock utan att innebörden i utredningen ändrats.

4 och 5

Texten om behandling och utredning har tagits bort och ersatts med hänvisning till vårdprogrammet, i enlighet med övriga vårdförlopp.

6.1 och 6.2

Förtydligande av vilken ledtid som gäller för expektans inför ev. palliativ tumörspecifik behandling samt radio-kemiterapi. Inga ändringar av tiderna.

6.2

Ändring av tiden mellan operation och information till patienten om operations-PAD (ingår inte i den nationella ledtidsmätningen) från 15 till 28 kalenderdagar.

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Om matstrups- och magsäckscancer 
(esofagus- och ventrikelcancer)

Det standardiserade vårdförloppet gäller för matstrupscancer (esofaguscancer, C15) och magsäckscancer (ventrikelcancer, C16). År 2012 insjuknade i Sverige 416 personer med cancer i matstrupen och 677 personer med cancer i magsäcken enligt Socialstyrelsens register. Incidensen för esofaguscancer har varit stabil sedan 70-talet med cirka 7 män och 2 kvinnor per 100 000/år. Incidensen av ventrikelcancer har minskat kraftigt under samma tidsperiod och är nu cirka 11 män och 6 kvinnor per 100 000/år.

Långtidsprognosen vid esofagus- och ventrikelcancer är starkt beroende av patientens ålder, övriga sjukdomar, tumörstadium, tumörlokalisation och typ av behandling. Färre än hälften av de patienter som drabbas av dessa tumörer genomgår kurativt syftande behandling.

Prognosen har överlag förbättrats något över tid för patienter som drabbas av esofaguscancer men trots detta lever bara cirka 10 procent mer än 5 år efter diagnos. Av de som genomgår kurativt syftande resektion av esofagus överlever 30–35 procent, en siffra som förbättrats avsevärt de senaste decennierna.

Långtidsöverlevnaden för hela gruppen av patienter med ventrikelcancer är cirka 20–25 procent mer än 5 år efter diagnos och efter kurativt syftande behandling cirka 30–40 procent.

Flödesschema för vårdförloppet