Vård av tjock- och ändtarmscancer i Västra sjukvårdsregionen

Om sjukdomen

Tjocktarmscancer utvecklas i tarmens slemhinna, oftast som en utväxt, så kallad polyp. Om tumören sitter omedelbart innanför analöppningen eller upp till 15 centimeter ovanför, kallas det för ändtarmscancer. Det finns också en ovanlig typ av cancer i nedersta delen av ändtarmen som kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen. Hälften av dem som insjuknar i tjock- och ändtarmscancer är över 75 år. De vanligaste symtomen är blod i avföringen eller blodbrist.

Utredning

Misstänkt tjock- och ändtarmscancer utreds inom primärvården och vidare på olika specialistmottagningar på sjukhusen. Inledningsvis får man genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. Man brukar även få lämna ett blodprov och ett avföringsprov. Därefter görs en endoskopisk undersökning, där man undersöker slemhinnan i tarmen och tar prover med hjälp av ett sigmoideoskop, rektoskop, eller koloskop. Utredningen kan även innefatta undersökningar med magnetkamera, datortormografi och ultraljud. 20-25 procent av all tjock- och ändtarmscancer upptäcks akut, till exempel vid tarmvred, blödning eller perforation, det vill säga ett hål i tarmväggen.

Behandling

Behandling beslutas efter en multidisciplinär behandlingskonferens (MDK), där specialistläkare från flera medicinska områden deltar. Den primära behandlingen är operation. Ibland är det nödvändigt att göra en stomioperation, som resulterar i en temporär eller permanent stomi. Det innebär att tarmen mynnar ut i ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. Operationer vid tjock- och ändtarmcancer görs på kirurgkliniker runt om i regionen. Sju sjukhus opererar tjocktarmscancer och fyra ändtarmscancer. Avancerade operationer görs vid Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Innan operationen av ändtarmscancer kan man få strålbehandling för att krympa tumören. Man kan även få strålbehandling om tumören inte går att operera, för att minska risken för återfall, eller som symtomlindrande behandling i ett palliativt skede. Strålbehandling ges vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset eller vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås.

Om tumören har vuxit igenom tarmväggen, spridit sig till lymfkörtlarna eller visar andra tecken på att den är benägen att sprida sig kan det bli aktuellt med cytostatikabehandling innan eller efter operation. Behandlingen ges vid onkologisk klinik. Man kan även få andra medicinska behandlingar, till exempel med antikroppar.

Uppföljning

Hur, var och hur ofta uppföljning sker är individuellt och beror på vilken behandling man har fått, vilken typ av cancer man har och vilket stadie av sjukdomen man har. Patienter som är stomiopererade följs upp av en stomiterapeut på en särskild stomimottagning. 

Screening

Femårsöverlevnaden för patienter med tjock- och ändtarmscancer är cirka 60-65 procent. Med tidig upptäckt kan dock nästan alla patienter botas. Därför pågår just nu en nationell screeningstudie som omfattar 200 000 patienter. Målet är att ta reda på vilken screeningmetod som fungerar bäst – koloskopisk undersökning eller avföringsprov. Både Västra Götalandsregionen och Region Halland deltar. 
Läs mer om studien här.  

Utveckling

Vårdprocessgruppen för tjock- och ändtarmscancer är multidisciplinär och har en gemensam vårdprogramsgrupp för kirurgi, patologi, onkologi, diagnostik samt en omvårdnadsgrupp med riktlinjer omhändertagande och uppföljning/kontroll av patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Inom gruppen bedrivs även forskning och klinisk prövning av nya läkemedel och metoder i samband med vård och diagnostik.

Faktaägare: Stefan Skullman, kirurg, regional processägare tjock- och ändtarmscancer

Sidan uppdaterad: 5 januari 2017