MENY

Gällande vårdförlopp tjock- och ändtarmscancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2018-10-30.

Introduktion

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Förändringar jämfört med tidigare version

Om tjock- och ändtarmscancer:

  • Tillägg om att misstanke hos barn inte ska föranleda SVF
  • Förtydligande av att de 20 % som inte är aktuella för kurativ behandling ska erbjudas palliativ onkologisk behandling eller palliativ vård.

Misstanke:

  • Ändrade avföringsvanor som ensamt symtom leder inte längre direkt till välgrundad misstanke utan ger misstanke och ska utredas på samma sätt som övriga misstankesymtom. Åldersgränsen för när ändrade avföringsvanor ger misstanke är höjd från 40 till 50 år.
  • Anemi är ändrat till misstänkt anemi
  • Laborativ standardanemiutredning ändrat till anemiutredning
  • Särskilda rutiner för högriskpatienter är borttagna.
  • En kommentar är tillagd om att särskild uppmärksamhet bör ägnas högriskindivider samt individer med kombinationer av symtom.

Välgrundad misstanke:

  • Ändrade avföringsvanor ger inte längre välgrundad misstanke.
  • Särskilda kriterier för högriskpatienter är borttagna.
  • Tidigare två kriterier för blod i avföringen är sammanslagna till en punkt utan att betydelsen har ändrats.
  • Två kriterier för ”överraskningsfynd” är tillagda: fynd vid koloskopi och vid vävnadsdiagnostik.
  • Ändrad formulering: Blödningsanemi som inte förklaras av standardanemiutredning ändrad till Blödningsanemi utan annan uppenbar orsak.
  • Kommentar inlagd om vikten av att vara uppmärksam på kombinationer av symtom.

Utredning

  • Nytt alternativ för avslut: VB273 – Ingen ytterligare åtgärd. Ska användas för patienter där polypektomin var tillräcklig som behandling. Observera att detta alternativ inte ska användas för patienter med höggradig dysplasi. Dessa ska även fortsättningsvis avslutas med kod VB278 – Misstanke om cancer avskrivs.
  • Strykning: Fjärrmetastaser eller lokalt avancerad sjukdom där kurativ behandling kan vara aktuell – Utökad, individualiserad tumörutredning, inkl. PET-DT, enligt nationellt vårdprogram följt av ny MDK.

Ledtider

  • Ledtid för palliativ behandling tillagd.
  • Ledtid för Ingen ytterligare åtgärd tillagd.
  • Ledtid för PAD-svar efter operation förlängd från 14 till 21 dagar (påverkar inte ledtiden till start av behandling)

Generellt om standardiserade vårdförlopp

  • Tydliggörande av hantering av återfall.

Arbetsgrupp

  • Uppdatering av arbetsgruppens medlemmar.

Flödesschemat uppdaterat med ovanstående ändringar.

Layout, struktur och standardtexter följer 2018 års mall.

Om tjock- och ändtarmscancer

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Det standardiserade vårdförloppet gäller koloncancer, C18.0–C18.9 med pad 096, 996 samt rektalcancer, C20.9 med pad 096, 996.

Varje år registreras cirka 4 000 nya fall av koloncancer och 2 000 fall av rektalcancer. Sammanlagt är kolorektalcancer den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter prostata- och bröstcancer. Kolorektalcancer är ovanlig bland unga. Cirka 5 procent är under 50 år vid diagnos. Rektalcancer är lite vanligare bland män (cirka 58 procent är män) medan koloncancer är lika vanligt hos män och kvinnor.

Vid diagnos är cirka 80 procent aktuella för kurativ behandling. Övriga 20 procent bör erbjudas palliativ onkologisk behandling eller palliativ vård.

Varje år avlider cirka 1 800 personer av koloncancer och 750 personer av rektalcancer. Under perioden 2008–2012 orsakade kolorektalcancer 11 procent av all cancerorsakad död.

Flödesschema för vårdförloppet