Gällande vårdprogram urinblåsa och övre urinvägar

Revidering fastställd av Regionala cancercentrum i samverkan 2015-08-25

1. Inledning

Detta vårdprogram innehåller rekommendationer för utredning och behandling av urotelial cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Baserat på erfarenhet kan välgrundade riktlinjer för behandling ges för stora patientgrupper, men i vissa fall råder fortfarande oklarheter om vad som är optimal behandling. Dessa oklarheter kan bl.a. tillskrivas svårigheter att hos enskilda patienter invändningsfritt kategorisera en tumör enligt TNM-klassifikationen. De riktlinjer som ges i detta vårdprogram ska därför enbart ses som rekommendationer till en individuell patientanpassad terapi i samråd med patienten. 

Detta vårdprogram strävar också efter att skapa förutsättningar för ett mät- och faktabaserat förbättringsarbete genom att beskriva relevanta indikatorer och målnivåer för den specifika patientgruppen. Det blir möjligt genom samarbetet mellan Regionalt Cancercentrum Syd, Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer och Svensk Förening för Urologisk Onkologis nationella grupp för blåscancer samt den aktuella vårdprogramgruppen. Nationella urinblåscancerregistret utgör basen för registrering och kontinuerlig utvärdering och uppföljning med målet att identifiera möjliga förbättringar i vården av den aktuella patientgruppen. Detta sammanfaller också med att vården i dag ofta betraktas ur ett processperspektiv.

För att öka tillgängligheten och användbarheten för vårdprogrammet, finns det möjlighet att ladda ner detta som app

1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning

1.1.1 Vårdprogramgruppen nationellt 

Fredrik Liedberg, RCC Syd

Ordförande, Docent, ÖL, Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus Malmö

 

Magdalena Cwikiel, RCC Syd

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

 

Anna-Karin Lind, RCC Syd

Urologisjuksköterska, Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

 

Jenny Wanegård, RCC Syd

Urologisjuksköterska, Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

 

Amir Sherif, RCC Norr

Docent, ÖL, Urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. 

 

Elin Jänes, Rcc Norr

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. 

 

Abolfazl Hosseini Aliabad, Sthlm Gotland

Med Dr, ÖL, Urologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. 

 

 

Anders Ullén, RCC Sthlm Gotland

Docent, ÖL, Onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Helena Thulin, RCC Sthlm Gotland

Med Dr, Universitets-sjuksköterska, Urologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Ulf Lönn, olmsten, RCC Sydöst

Docent, ÖL, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

 

Staffan Jahnson, RCC Sydöst

Docent, ÖL, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping.

 

Georg Jancke, RCC Sydöst

Med Dr, ÖL, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping.

 

Viveka Ströck, RCC Väst

Specialistläkare, Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.

 

 

Elisabeth Öfverholm, RCC Väst

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

 

Per Uno Malmström, RCC Uppsala Örebro

Prof, ÖL, Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

 

Henry Letocha, RCC Uppsala Örebro

Docent, ÖL, Onkologiska kliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås.

 

Vidare har till vårdprogramgruppen adjungerats:

Prof, Öl Mef Nilbert Onkologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus för rekommendationer avseende urotelial cancer vid Lynch syndrom.

PhD, statistiker Oskar Hagberg, RCC Syd för framtagande av    populationsbaserade data rörande urotelial cancer i Sverige.

Nationella nätverksgruppen för cancerrehabilitering har utformat skrivningen om cancerrehabilitering.

Specialistläkare Viktoria Gaspar, Medicinsk Service, Labmedicin, Klinisk Patologi Helsingborg har faktagranskat Bilaga 12.

1.1.2 Svensk Förening För UroOnkologis (SFUO) diagnosgrupp för blåscancer

Anders Ullén (ordf)

Docent, ÖL, Onkologiska kliniken, Radiumhemmet Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Karin Holmsten

Specialist Onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

 

Elin Jänes

ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.

 

Lars Franzén

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand.

 

Camilla Thellenberg

Med Dr, Specialist, Onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus Umeå.

 

Erika Jonsson

Specialist, Onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus Umeå.

 

Ann-Sofie Fransson

ÖL, Onkologiska kliniken, Gävle sjukhus.

 

Magdalena Cwikiel

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

 

Anna Laurell

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

 

Elisabeth Öfverholm

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

 

Ann-Marie Ekelund

ÖL, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

 

Kirsten Björnlinger

ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. 

Cecilia Nilsson

Med Dr, ÖL, Onkologiska kliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås

Emma Ulvskog

Specialist, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.

Camilla Mellnert

ÖL, Onkologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund

1.2 Förändringar jämfört med tidigare version

Jämfört med tidigare nationellt vårdprogram från 2013 har det tillkommit riktlinjer som rör omvårdnad, där omvårdnadskompetens nu också tillkommit i nationella vårdprogramgruppen. Baserat på nya data har rekommendationer avseende Narrow Band Imaging (NBI), EMDA (electromotive drug administration) och termokemoterapi tillkommit, samt rekommendationer gällande användning av FDG-PET-CT vid invasiv blåscancer. 

Nytt är också tillkomsten av standardiserade vårdförlopp, där nya rekommendationer för utredningsförlopp för patienter med makrohematuri föreligger. Manualen för det standardiserade vårdförloppet hittar du här

Precis som i föregående vårdprogramversion rekommenderas ökad användning av cytostatikabehandling före radikal kirurgi liksom vid palliativ behandling. Den multidisciplinära terapikonferensens har fortsatt stor betydelse för att optimera patientens behandlingsrekommendtion. Som i tidigare vårdprogramversion är behandlingsrekommendationerna där så är möjligt evidensgraderade enligt GRADE-systemet.

1.3 Evidensgradering

Tillförlitligheten i sammanvägda resultat uttrycks som evidensstyrka. Evidensgraderingssystemet GRADE används i allt större utsträckning för detta ändamål och delar in evidensstyrkan i fyra nivåer: hög, måttlig, låg och mycket låg. GRADE är utarbetat av en internationell expertgrupp (1), och används bl.a. av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2). GRADE bygger på tidigare evidensgraderingssystem, men betonar i högre utsträckning patientnytta, men även risker. 

Starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕⊕) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Begränsat vetenskapligt underlag (⊕⊕) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.

Otillräckligt vetenskapligt underlag (⊕) När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Ju starkare evidens desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid.

För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer som studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t.ex. dos–responssamband.