Enklare rapportering och utvärdering av strålbehandlingsdata

Sidan publicerades 13 februari 2017

Strålbehandlingsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har påbörjat överföring av strålbehandlingsdata till MIQA. Det är ett lokalt databassystem för mellanlagring av information som ger vården, forskarna och företagen tillgång till enhetliga och jämförbara strålbehandlingsdata över landet.

Trots att strålterapi är en mycket viktig del i behandlingen av många cancerdiagnoser, har det länge saknats fördjupad information om strålterapi i de befintliga kvalitetsregistren.

Efter år av förberedelser lanserades förra året ett svenskt kvalitetsregister för strålterapi. Det skapar helt nya möjligheter att följa och utvärdera olika behandlingsmetoder, biverkningar och på sikt även jämföra utrustning och tekniker som används ute i landet.

Tidigare har mycket av den information som efterfrågats varit spridd på många olika databaser som inte kunnat samköras på ett effektivt sätt.

– Vi får nu en möjlighet till nationell uppföljning och utvärdering av strålbehandling på ett sätt som tidigare inte har varit möjlig, säger Caroline Olsson, forskare inom onkologi och radiofysik samt forskningssamordnare vid Regionalt cancercentrum väst, som stödjer det praktiska införandet av MIQA på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Caroline Olsson och Magnus Gustafsson presenterar MIQA för medarbetarna på Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Caroline Olsson och Magnus Gustafsson presenterar MIQA för medarbetarna på Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Detaljerad information

MIQA, Medical Information Quality Archive, är en ny databaslösning och är en del av datainfrastrukturen för det nationella kvalitetsregistret.

– MIQA är ett kompletterande system som ligger utanför rutinsjukvården och fungerar som en mellanlagringsinstans på det lokala sjukhuset. Varje avdelning har sin egen MIQA. Det är ett slags verktyg som samlar upp information från alla de system som används för dosplanering och strålning, och sedan skickar den informationen vidare till det nationella kvalitetsregistret för strålbehandling. Systemet ger oss en betydligt mer detaljerad information om vilka behandlingar som ges vid vilka olika typer av tumörer, vilka doser som ges och hur dosfördelning över olika strukturer ser ut, säger Caroline Olsson. 

Automatiserat system

På sikt kommer överföringen av kvalitetsdata från MIQA att ske helt automatiskt; systemet kommer att kunna känna av när en patient är färdigbehandlad och hämtar då upp relevant information om strålbehandling och skickar den sedan vidare till det nationella kvalitetsregistret.

Förutsättningen är dock att informationen sparas utifrån de krav och riktlinjer som finns för datahantering.

– Så mycket av dataöverföringen kommer så småningom att ske automatiskt, säger Caroline Olsson. 

Enhetligt språk

Det har tidigare saknats ett enhetligt språkbruk, nomenklatur, för att beskriva sjukdom och behandling, vilket har varit ett stort hinder. Olika sätt att benämna exempelvis diagnos, lokalisation, behandlingsteknik, tumör och riskorgan kan variera både mellan olika sjukhus och inom samma sjukhus. Nu finns en nationell standard för hur man ska namnge olika organ och strukturer.

– Det är ett oerhört viktigt arbete som har gjorts så att vi kan jämföra våra data med andra kliniker i landet. Nu får vi tillgång till värdefull kunskap som kan svara på hur vi behandlar på olika kliniker i landet, säger Marie Lindh, verksamhetschef för Onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Den strålbehandlingsinformation som lagras i MIQA, vid sidan av dosfördelning och nivåer, behöver dock kompletteras med klinisk information om hur det går för patienterna, hur väl de svarar på behandlingarna och vilka eventuella biverkningar och problem som kan uppstå. Den informationen finns delvis tillgänglig i andra diagnosspecifika kvalitetsregister som finns på den nationella IT-plattformen för cancerregister, INCA, och som MIQA kommer att länkas till. Den kliniska informationen i de diagnosspecifika registren är dock inte alltid fullständig, avseende uppföljning.

– Att kunna följa upp hur det går för patienterna är oerhört viktigt. På sikt kommer det att hjälpa oss att förstå hur vi bäst skräddarsyr den mest effektiva behandlingen för den enskilda patienten, säger Marie Lindh.

Som verksamhetschef ser hon även en annan styrka med MIQA. I dag ställs höga krav från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) på att användningen av strålterapi är säker.

– När myndigheten vid klinisk revision efterfrågar olika parametrar och kvalitetsindikatorer är MIQA ett värdefullt redskap som underlättar för kliniken att uppfylla de krav som Strålsäkerhetsmyndighetens ställer. Vi får också ett bra statistiskt underlag som vi kan redovisa för våra beslutsfattare, säger Marie Lindh.

Forskning

MIQA kan också komma att användas som en forskningsdatabas. Magnus Gustafsson är sjukhusfysiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ser systemet som en potentiell guldgruva.

Som forskare kan man hämta ut information och bearbeta den i sina egna system utanför MIQA, vilket på sikt kan förbättra effekten och nyttan av strålterapi.

– Möjligheten som MIQA ger att enkelt jämföra bestrålade volymer och dosnivåer, kommer sannolikt att ha en värdefull effekt på en stor grupp av patienter. I dag använder vi olika strålbehandlingsmetoder i landet, men vi vet inte i vilken omfattning. Jag hoppas att MIQA kan starta nationella diskussioner om hur man behandlar patienter och varför man gör på ett visst sätt. Det öppnar upp för en bättre och säkrare vård, säger Magnus Gustafsson.  

Sidan uppdaterad: 13 februari 2017,