Modeller och tankar bakom RCC Västs arbete

Ny kunskap gör att vi ständigt måste ompröva vad vården ska göra och vem som ska göra det. Därför står lärande, forskning/utveckling och kompetensförsörjning högt upp på dagordningen när vi planerar för morgondagens cancervård.

Människors erfarenheter bygger tillsammans den kultur vi lever i. Ett av RCC Väst mål är att medverka till ett gemensamt lärande i vården om hur vi tillsammans kan förändra kulturen, så att den bli mer värdeskapande för patienterna. Vår utgångspunkt är en djup respekt för människors kunskap och erfarenheter, det som redan görs, de olika roller som finns i organisationen och för att utveckling måste få ta tid för att bli hållbar. 

Förbättringar måste alltid bäras av de människor som är berörda. Därför är RCC Västs erbjudande till patienter, närstående och medarbetare i vården att vi tillsammans utvecklar vårt lärande och undersöker möjligheten att göra nya erfarenheter.  

Akvedukten – en bild av en utvecklad vård

Vi har valt bilden av en akvedukt för att beskriva hur RCC Väst kan stödja utvecklingen av sjukvården. Patientens resa bärs av vattnet som rinner i akveduktens översta fåra, som ett sammanfogat och helt erbjudande. Vattenfåran skapas och hålls av vårdteamets medlemmar i den översta valvnivån. Varje nivå finns till för att stödja nivån ovanför. Alla delar ingår i en helhet. Vår vision är: ”Den goda cancersjukvården – för människors behov, genom människors samlade kompetens med gemensamma resurser”. 

5C-modellen: ett stöd för samtal mellan olika grupper i samhälle och vård

I all verksamhet finns det människor och grupper som har sitt eget sätt att tänka och förhålla sig till omvärlden. Man kan säga att olika intressegrupper betraktar världen från olika perspektiv. Organisationsforskare som Glouberman och Mintzberg anser att det är komplext att leda hälso- och sjukvård just därför att så många olika grupper vill, kan och ska påverka vårdens utformning. De menar att bristen på integration och koordinering i vården till stor del kan härledas till en fragmentering i enskilda delar och separering av olika perspektiv. Glouberman & Mintzberg sammanfattar detta genom 4C-modellen som visar fyra olika perspektiv/intressegrupper:

  • Community, politik, allmän debatt, media
  • Control, Linjeorganisation, tjänstemannaledning
  • Cure, medicinsk utredning och behandling
  • Care, omvårdnad, integration

Hållbar förbättring av vården kan bara bli verklighet om förändringar genomförs av de team som arbetar nära invånare, patienter och närstående. Det är i dessa team som ny kunskap måste diskuteras, olika arbetssätt testas och gamla metoder ersättas med nya. Det är här vi kan överbrygga ofruktbara artificiella organisatoriska gränser och utifrån ett helhetsperspektiv lämna den uppsplittrade produktionen av operationer, patologisvar och röntgenbedömningar till förmån för ett erbjudande om en samlad hälso- och sjukvårdstjänst.

Med 5C sätter vi patienten i högsätet

Det Glouberman & Mintzberg inte tar med i sin modell är patienters och närståendes utgångspunkter. Vi tänker oss därför en modell som består av 5C där det femte C:et står för ”customer” – det vill säga patienterna och deras närstående och de invånare som vi vill stödja så att de inte ska behöva bli cancerpatienter. 

Vår modell betonar det nödvändiga i ett förtroendefullt samtal mellan patienter, närstående, de som arbetar i vårdprocesserna, linjeorganisationen och politiken. RCC Väst har patientföreträdare i styrgruppen och olika arbetsgrupper. Vi har även storgruppsmöten där patienter, politiker, tjänstemän och processägare tillsammans diskuterar cancervårdens styrkor och framtida utmaningar. På så sätt kan utbyten av erfarenheter skapa värdefulla insikter hos deltagarna.  

Patienter och närstående kommer till vården med unika behov. De har kompetensen att känna sitt eget liv – en kunskap som aldrig kan ifrågasättas. Sjukvården måste svara med vad den kan erbjuda, så att patienter och närstående tillsammans med vården kan avgöra vad som blir bäst. Målet är att ge patient och närstående de bästa förutsättningarna att komma ur sjukdom och ta vara på det friska. Patienter och närstående bör ses som medproducenter och de har en unik kompetens kring hur det är att vara i vården. Den kompetensen måste tillvaratas. 

Vi medverkar till hela organisationens lärande

RCC Väst ska främja och stödja innovation och verksamhetsutveckling utifrån ett processperspektiv utan att bryta det resursansvar som åligger linjeorganisationen. RCC Väst får ett regionbidrag på två miljoner kronor per år för att driva det fördjupade vårdprocessarbetet och för att utveckla en lärplattfrom inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt vid Center för Healthcare Improvement vid Chalmers.

Vår utgångspunkt är 4I-modellen för organisatoriskt lärande som beskrivits av Crossan et al: 

  • Intuition: Igenkännande av mönster/möjligheter utifrån personlig förförståelse/erfarenheter, Individ, erfarenheter och idéer, bilder, metaforer
  • Interpretation: Gemensamma föreställningar utvecklas och sprids mellan individer, från individ till grupp, språk, nya vokabulärer
  • Integration: Gemensamma föreställningar utvecklas och sprids så att de åstadkommer koordinerade handlingar. Från grupp till organisation, Delad förståelse, tydlighet i genomförande, rutiner
  • Institutionalisering: De nya föreställningarna översätts så att de blir en del av organisationens rutiner, Från organisation till individ, Procedurer för genomförande, självutvärdering

De regionala processägarna och deras nätverk är centrala

I nuläget är ett trettiotal regionala processägare på vardera minst 20 procent av tjänst knutna till RCC Väst för utveckling av vårdprocesser och stödprocesser. I arbetet med att utveckla vårdprocesserna ingår arbete med vårdprogram/regionala medicinska riklinjer, kvalitetsregisterarbete, mätning i processer, logistik och produktionsplanering. Syftet är att skapa ett arbetssätt och en organisation med möjligheter till en god vård av patienterna ur ett helhetsperspektiv, att skapa kunskapsinhämtning via forskning och påverkan från omvärlden, samt kunskapsspridning. Principen att tänka förebyggande är grunden för alla utvecklingsinsatser. Denna princip tillämpas inte minst inom processarbetet för tidig upptäckt och de tre screeningområdena men också inom utvecklingen av cancerrehabilitering, de psykosociala insatserna och palliativ vård.

Att skapa värde i effektiva vårdflöden:
Vårdprocesser, problemlösningscentrum och nätverk

Tillsammans med Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers undersöker vi hur olika värdelogiker kan användas inom cancersjukvården. De tre värdelogiker som främst är aktuella är vårdprocesser, problemlösningscentrum och nätverk.

Vårdprocesser handlar om att utveckla de olika delarna i patientens resa till ett sammanhållet erbjudande från vårdens sida, från diagnostik och behandling till rehabilitering och uppföljning. 

Problemlösningscentrum handlar om att inte arbeta sekventiellt, där olika delar av organisationen exempelvis gör olika delar i en utredning efter varandra, utan att samordna arbetet. Som ett exempel kan nämnas utredning av diffusa symptom i primärvården, där en sekventiellt ordnad utredning skapar fördröjningar. Utredning inför behandling på sjukhusen är inte sällan ordnad efter samma modell. Sannolikt beror detta på inställningen att varje utredningssteg ska vara baserat på tidigare fynd och fullt motiverat. Bröstmottagningar är ett exempel på ett problemlösningscentrum där kvinnor kan få mammografi, ultraljud och cytologi utfört samma dag. 

Nätverk: Det sätt som vården arbetar på för att ta hand om den enskilda människans behov genom kompetensen hos kontaktsjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeuter, dietister och stomisköterskor med flera måste förstås i termer av värdeskapande nätverk. Inte minst tydligt blir detta om vi ser på sena effekter efter behandling för en cancersjukdom och när sjukdomen går över i kroniska och palliativa faser, då även primärvård och kommunal hälso- och sjukvård behöver kopplas in. Alla funktioner måste vara integrerade till en helhet.

Faktaägare: Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef RCC Väst
Sidan uppdaterad: 15 augusti 2016