Alarmsymtom som signalerar cancer

Åtta alarmsymtom som signalerar cancer hos färre än 5 procent av patienterna.

Majoriteten av patienter med cancer söker först i primärvården. Alarmsymtom är en diagnostisk varningsflagga som signalerar att riktad utredning ska övervägas.

Låg kunskap hos allmänhet

Nästan hälften av patienter som diagnostiseras med cancer söker på grund av ett alarmsymtom, medan resterande del uppvisar allmänsymtom eller ospecifika symtom. Alarmsymtom på cancer är viktiga att känna igen och korrekt utreda. Kunskapen om alarmsymtom brister hos allmänheten. 
Alarmsymtom beräknas förekomma hos ca 12 procent av befolkningen och återfinns hos 40 procent av patienter med en cancerdiagnos. Cancer som debuterar med alarmsymtom har generellt bättre prognos och närvaron av ett diagnostiskt tidsfönster som kan medföra gynnsam prognos talar för att patienter med kvarstående alarmsymtom ska prioriteras för utredning för att säkra en jämlik vård. Flera studier har visat låg kännedom om alarmsymtom på cancer i befolkningen. Endast tre av fyra patienter med alarmsymtom söker vård och hälften av alla patienter med alarmsymtom väntade en månad innan de sökte vård. Individer från grupper med lägre socioekonomisk status, män och äldre personer har visat lägre kännedom om alarmsymtom och därmed längre väntetider. 

Åtta alarmsymtom

Symtom med ett positivt prediktivt värde >5 procent för cancerdiagnostik har föreslagits definiera alarmsymtom på cancer. Ett "number needed to treat" kring 20 är förenligt med riktlinjer från andra sjukdomsområden. Mot denna bakgrund identifieras åtta alarmsymtom på cancer:

  • Anemi
  • Blod per rektum
  • Dysfagi
  • Makroskopisk hematuri
  • Hemoptys
  • Knuta i bröstet
  • Malignitetsmisstänkt prostatapalpation
  • Postmenopausal gynblödning

Faktaägare: Mef Nilbert, RCC Syd
Gemensam information uppdaterad: 2 september 2015

Regionalt ansvarig redaktör: kommunikation@rccvast.se
Regional information uppdaterad: 11 juli 2017

Regionalt