Norr
Gällande vårdförlopp hudmelanom
Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2017-12-07
Vid uppdateringen i december 2017 har följande ändringar gjorts:
|
Avsnitt |
Ändring |
|
Om melanom i huden |
Incidens m.m. uppdaterad. |
|
Flödesschema |
Flödesschemat uppdaterat i enlighet med övriga förändringar |
|
Välgrundad misstanke |
Förtydliganden av välgrundad misstanke: 1. Stark klinisk misstanke innebär att syftet är att bekräfta melanom, inte att utesluta melanom. 2. Histopatologiskt fynd gäller även melanommetastaser. 3. Misstanke om ny primärtumör ska även hos uppföljningspatient starta nytt SVF, men inte misstanke om recidiv under pågående uppföljningskontroller. |
|
Utredningsförlopp |
DT vid huvud-halsmelanom borttaget ur block D (antas ingå i block G: radiologisk fjärrmetastasutredning). Det nationella vårdprogrammet för malignt melanom beskriver bakgrund och överväganden till den radiologiska utredningen men innehåller inga särskilda rekommenderar för huvud-halsmelanom. |
|
Utredningsförlopp och ingående ledtider. |
Förtydligande av att vårdförloppet avslutas i samband med utvidgad excision om portvaktskörteldiagnostik inte utförs. |
|
Ledtider |
Förtydligande av att patienter som inte ska genomgå lymfkörtelutrymning eller onkologisk behandling utan ska följas enligt uppföljningsprogram ska avslutas med koden exspektans. Koden ska sättas vid datum för beslut om detta tillsammans med patienten (återbesöket). |
|
Generellt om SVF |
Ny text om återfall, gemensam för samtliga SVF. |
Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande.
Det standardiserade vårdförloppet omfattar diagnoserna ICD-10: D03.0-9, C43.0-9, alltså såväl invasiva melanom som melanom in situ, inklusive lentigo maligna. Melanom i ögon, genitalier eller slemhinnor omfattas dock inte av detta standardiserade vårdförlopp.
Invasivt malignt hudmelanom utgjorde 2014 mer än 5 procent av alla registrerade tumörer i Sverige och var den 5:e vanligaste tumörformen hos kvinnor och 6:e vanligaste hos män. Samma år fick 1 855 män och 1 813 kvinnor invasivt melanom varav vissa hade flera melanom. Totalt diagnostiserades 3 752 invasiva hudmelanom och 3 212 in situ-melanom år 2014. År 2014 avled över 500 individer av melanom i Sverige.
Incidensen varierar med latitud och är nästan dubbelt så hög i västra och södra regionen jämfört med den norra regionen.
Melanomincidensen varierar även med ålder. Melanom är ovanligt bland barn och yngre vuxna men förekomsten ökar med stigande ålder. Medianåldern vid diagnos är 63 år hos kvinnor och 68 år hos män.
Majoriteten av alla melanom uppmärksammas av patienten själv eller en anhörig till patienten.