Väntetid SVF neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)

Uppskattningsvis insjuknar omkring 700 personer om året i någon form av NET i Sverige. Den vanligaste formen av NET är den som förekommer i mag- tarmkanalen, inklusive pankreas (GEP-NET).

Uppgifter om insjuknande och förekomst i Sverige är dock osäkra, bland annat på grund av att det idag inte finns någon specifik ICD-klassificering att använda vid registrering.

Första behandling av neuroendokrina buktumörer är kirurgi, läkemedelsbehandling, strålbehandling eller palliativt symtomlindrande behandling. Övriga behandlingsmetoder används i sällsynta fall som start av behandling. Dessa bör kodas som strålbehandling (PRRT/SIR-T) eller kirurgi (RF, partikelembolisering) trots att ledtiden i dessa ofta är längre.

Den maximala ledtiden enligt SVF är 56 dagar för kirurgi, 49 dagar för läkemedel och strålbehandling samt 35 dagar för palliativ symtomlindrande behandling. Vid NEC eller binjurebarkcancer ska behandling påbörjas senast 7 dagar efter att diagnosen är ställd, och behandlingen ska kodas som ”behandling, annan”.

Vårdförloppet infördes under 2018.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet.

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

Diagrammet uppdateras löpande i takt med att regionerna rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
Om färre än tio patienter rapporterats in från en region visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
Vissa regioner har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF

Det saknas jämförande data för väntetider innan SVF.

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)