Frågor och svar om corona och cancer

Cancer är en av de allvarliga bakomliggande sjukdomarna som ökar risken för att covid-19 blir ett livshotande problem. Det är dock stor skillnad i risk beroende på cancerdiagnos och vilken behandling som ges.

Kunskapsläget om covid-19 och coronaviruset ändras snabbt. Vi uppdaterar informationen på vår webbplats kontinuerligt.

Socialstyrelsen har i en rapport identifierat grupper som löper störst risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp när de blir sjuka i covid-19. Med hänvisning till resultat från publicerade studier är en av riskgrupperna patienter med cancersjukdom (inklusive leukemi och lymfom) som är under pågående eller nyligen avslutad behandling, i botande eller palliativt syfte. Särskilt nämns cytostatikabehandling och omfattande strålbehandling.

Rapport om riskgrupper kopplat till covid-19, Socialstyrelsen

Onkolog Hans Hagberg svarar på frågor

Hans Hagberg är onkolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här svarar han på frågor om hur patienter med cancer påverkas av coronaviruset. Intervjun gjordes den 6 april 2020. 

Har cancerpatienter överlag en ökad risk att drabbas av covid-19?

– Nej, vi tror inte det, utifrån erfarenheter från tidigare virus. Det är snarare färre andel cancerpatienter som smittas eftersom de i större utsträckning är isolerade under sin behandling

Har cancerpatienter en ökad risk för att bli svårt sjuka av covid-19?

– Ja, men det gäller inte alla patienter. En ökad risk för komplikationer vid covid-19 finns framförallt om antingen lungorna eller immunsystemet påverkas av behandlingen eller sjukdomen i sig. Ett exempel på sjukdom som påverkar lungan är lungcancer. I en analys från Kina så var patienter med lungcancer en grupp med fler dödliga komplikationer av covid-19. Ett exempel på sjukdom som påverkar immunsystemet är myelom.

– Vad gäller behandlingar som påverkan på immunsystemet så är den vanligaste behandlingen cellgifter. Cellgifter ges med olika intensitet och det är bara de med högre intensitet som är farliga. Andra behandlingar kan också ge sänkt immunförsvar, till exempel antikroppen rituximab, som ges till patienter med lymfom.

– Däremot finns ingen större risk för övriga patienter med cancer som är i gott skick än för friska personer. Vid exempelvis bröstcancer får patienten oftast strålbehandling som inte påverkar lungan, och det finns snälla cytostatika som inte ger påverkan på immunsystemet. Så cancersjukdom ger överlag inte en ökad risk för komplikationer vid covid-19, utan det beror på cancerdiagnos och typ av behandling.

– Patienter med dåligt allmäntillstånd av en cancersjukdom har en ökad risk att bli svårt sjuk oavsett sjukdomsutbredning och behandling.

Finns en ökad risk för komplikationer även för personer som genomgått behandling och blivit friska?

– Har det gått några månader sedan behandlingen så bedömer vi inte att det finns någon ökad risk. Däremot kan en patient ha en sämre lungkapacitet om man strålbehandlat lunga, vilket resulterar i en ökad risk för komplikationer. Den nedsatta lungkapaciteten av strålbehandlingen är bestående. Strålbehandlingen som gavs före 1995 till patienter med lymfom är tex en grupp patienter som fick stora strålfält mot lungorna.

Vad kan patienterna själva göra?

– Egentligen finns det inte så mycket mer att göra än att följa de rekommendationer som finns gällande covid-19 – att försöka hålla sig undan smittan. Sedan lönar det sig alltid att sluta röka.

Är risken att bli smittad på sjukhuset i samband med återbesök stor?

– Risken att smittas på sjukhus är inte så stor eftersom ingen personal med symtom får arbeta och patienterna håller avstånd men den finns. På grund av pandemin har vi gjort om så att majoriteten av återbesöken sker via telefon istället för ett fysiskt möte. Vi försöker undvika att folk vistas i sjukhusmiljö i onödan, för patienternas skull men också för sjukvårdspersonalens skull. Det vi hittills erfarit är att det går bättre än förväntat att hålla digitala möten. Många av erfarenheterna vad gäller olika mötesalternativ kommer vi kunna ta med oss även efter coronapandemin.

Om en patient genomgår pågående cancerbehandling och drabbas av covid-19, kan det förstöra dennes chanser att cancerbehandlingen får avsedd effekt?

– Om en patient insjuknar i covid-19 så kan man inte ge planerad cancerbehandling. Och det är såklart en risk för alla kurativa behandlingar, att de inte får avsedd effekt. När det gäller palliativa behandlingar har det inte lika stor betydelse att det blir ett uppehåll i behandlingen.

– Men än så länge har vi fortsatt kunnat ge alla kurativa behandlingar, och nästan all palliativ behandling.

– Vi har dock redan gjort en del inskränkningar vid val av behandlingsmetod. Om vi har två val som ligger nära varandra så väljer vi den som innebär minst risk för påverkan på immunsystemet, och vi skjuter på en del behandlingar som kan vänta några månader. Vi har också dragit ner på antal besök på strålbehandlingsavdelningen genom att ge högre doser under kortare tid.

– Dessa åtgärder kommer successivt hårdna om utvecklingen av covid-19 fortsätter som de senaste veckorna. Den stora faran är att vi hamnar i ett läge som man nu har i Italien och Spanien där nästan all sjukvård styrts över till covid-19.

Finns det någon fördel för patienter att pausa sin behandling, för att undvika komplikationer vid ett eventuellt insjuknande i covid-19?

– Det är ingen bra idé att pausa en kurativ behandling på grund av covid-19. När det gäller palliativ behandling är det en avvägning mellan risk och nytta. Om man inte har så stor nytta av sin behandling så kanske det är bättre att avvakta.

En podd om cancer

I en podd om cancer från Akademiska sjukhuset medverkar Hans Hagberg för att reda ut en del av de funderingar man kan ha som cancerpatient.

Så påverkar corona cancerpatienterna, Akademiska sjukhuset

Sammanfattning

Risk för komplikationer

Risken att smittas av covid-19 är troligen inte större för patienter med cancer jämfört med normalbefolkningen oavsett när cancerbehandling givits alternativt pågår.

Risken att bli svårt sjuk av covid-19 för patienter med cancer ökar om;

  • cancer växer i lungorna,
  • lungorna påverkas av onkologisk behandling,
  • immunsystemet påverkas av cancer,
  • immunsystemet påverkas av onkologisk behandling,
  • allmäntillståndet är försämrat på grund av sjukdom eller behandling.

Risk för sämre behandling

Ännu så länge inga stora förändringar. Många kliniker har vidtagit följande åtgärder:

  • Telefonkontakt istället för uppföljande fysiska besök
  • Vissa behandlingar förenklas (till exempel tabletter istället för infusioner)
  • G-CSF ges mer frikostigt för att undvika brist på vita blodkroppar
  • Vissa palliativa behandlingar skjuts upp
  • Screening minskas, till exempel mammografi

Fördjupande information om behandlingar

Lungskada vid covid-19

Ett problem är att kunskapen ännu inte finns varför lungorna blir svårt skadade av covid-19 och med denna kunskap ge bättre behandling. Följande diskussioner pågår:

  • Virusnivåerna är höga. Försök pågår att ge antivirala medel, till exempel de som fungerar mot ebola.
  • Inflammationen är uttalad med kraftigt förhöjda värden av cytokiner (till exempel Il-6). Försök pågår med att hämma Il-6 (till exempel tocilizumab). Den mer ospecifika immunhämmaren klorokinfosfat har också diskuterats. Ännu finns inga övertygande resultat.

Sekundära bakteriella infektioner kan späda på lungskadan och antibiotika ges frikostigt.

Cytostatika

Intensiv cytostatikabehandling som ges vid behandling av lymfom, bröstcancer och sarkom ger risk för grav brist på vita blodkroppar och därmed ökad risk för komplikationer av covid-19. En enkel bedömning om behandlingen är ”intensiv” är om tillväxtfaktorn för vita blodkroppar (G-CSF) behövs. Mindre intensiv cytostatikabehandling (som inte kräver G-CSF) ger mindre riskökning.

Monoklonala antikroppar

De flesta monoklonala antikroppar påverkar inte immunsystemet. Ett undantag är antikroppar mot CD20 (tex rituximab och obinutuzumab) ger brist på B-lymfocyter och därmed ökad risk för bakteriella infektioner och därmed komplikationer av covid-19. Antikroppar mot CD20 ger också en viss nedsättning av T-lymfocyternas funktion vilket är en nackdel i försvaret mot covid-19.

Strålbehandling

De flesta strålbehandlingarna innebär inte någon ökad risk för komplikationer av covid-19. Undantag är:

  • Strålbehandling av stora områden av lunga, till exempel lymfom strålade före 1995 med så kallad mantelbehandling.
  • Pågående strålning mot lunga.
  • Pågående strålbehandling mot munhåla och matstrupe (som ofta ger semhinneskador och försörjningsvårigheter)

Vid strålbehandling av bröstcancer (en av de vanligaste orsakerna till strålning) bedöms stråldosen vara så liten mot lungan att det inte innebär någon riskökning.

CTL-4A /PD-1/PDL-1 hämmare (till exempel pembrolizumab och nivolumumab)

Dessa läkemedel aktiverar immunsystemet. Ingen vet idag riskerna med denna grupp av läkemedel. Gissningen är att behandlingen inte innebär någon stor riskökning för covid-19-komplikationer.

Övriga behandlingar

Vanliga onkologiska behandlingar – som troligen inte innebär ökad risk:

  • Cytostatikabehandling som inte kräver G-CSF
  • Her-2-antikroppar till exempel Herceptin
  • Bevacizumab till exempel Avastin
  • EGF – antikroppar till exempel Erbitux, Vectibix
  • Tyrosinkinashämmare till exempel imatinib, sunitinib, regarofenib, pazopanib