MENY

Rehabilitering minskar biverkningar av cancerbehandling

Sidan publicerades 19 augusti 2016

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit överens som att göra en speciell satsning på kvinnors hälsa. Som en del i detta har Regionalt cancercentrum norr (RCC) startat ett projekt med syfte att förbättra omhändertagandet och samordna rehabiliteringen av patienter som har komplikationer efter cancerbehandling i bäckenområdet.

Inom RCC Norr pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra processen för cancerrehabilitering i norra regionen. Det är en omfattande vårdprocess som spänner över alla cancerdiagnoser. Nu lyfts bäckenrehabiliteringen i ett särskilt projekt.

Leder projektet gör Anette Lundqvist, barnmorska från Västerbotten och Lena Kimdal, fysioterapeut från Västernorrland. Projektgruppen är multiprofessionell med representanter från hela norra regionen. En patientrepresentant ingår också i gruppen.

–Vi började i våras med att göra en nulägesbeskrivning för att ta reda på hur rehabiliteringen av de här patienterna skulle kunna bli bättre, berättar Anette Lundqvist. – Vilka kompetenser finns redan i landstingen och vilka är önskvärda?

–Projektet handlar om att inventera behoven, beräkna vilka ytterligare resurser som kommer att krävas och komma med förslag på hur cancerrehabiliteringen skulle kunna se ut, berättar Lena Kimdal.

Samarbete för ökad kunskap

I projektplanen ingår många arbetsuppgifter och projektgruppen har mycket att fundera på. Det ska finnas glesbygdsperspektiv, jämställdhet- och jämlikhetsperspektiv. Forskningen ska integreras. Man ska samverka med patienter och närstående.

Projektledarna tror att ett samarbete inom projektet med processledarna inom RCC Norr är nödvändigt. De ses som nyckelpersoner som har god insyn i hur cancervården fungerar och vilken forskning som behövs framöver.

Anette Lundqvist

–Det är ett transparent projekt; man ska kunna lära av varandra och ha ett ständigt utbyte av kunskap mellan regionerna, säger Anette Lundqvist.

Hjälp finns att få

Projektledarna tycker att kunskapen om att det överhuvudtaget finns cancerrehabilitering är viktig att sprida. Idag finns det många patienter som överlever cancersjukdom men som sedan lider i det tysta.

Lena Kimdal–Många av de här patienterna är nöjda med att överleva en allvarlig sjukdom. Jag tror inte de alltid vet att det finns möjlighet att få behandling även för senare effekter, säger Lena Kimdal.

Projektledarna är övertygande om att ett strukturerat omhändertagandet förbättrar vården för patienterna. Men det är också viktigt att följa upp patienternas upplevelser av vården, via enkäter.

Här har kontaktsjuksköterskan en nyckelroll med en samordnande funktion för insatser för patienter och deras närstående. Kontaktsjuksköterskan behöver har kunskap om vilka besvär som kan sitta kvar, lång tid efter behandling, och ska kunna lotsa patienten rätt.

–Kontaktsjuksköterska och läkare står närmast patienten med det gäller att samordna alla personer som arbetar inom olika professioner och diagnoser. Alla måste dra åt samma håll, menar Anette Lundqvist och Lena Kimdal.

Projektet om bäckenrehabilitering i norra regionen startade under våren 2016. Slutrapport ska lämnas in den 31 december 2016.

Om bäckenrehabilitering i norra regionen

Omkring 1600 patienter behandlas årligen, i norra regionen, för cancer i bäckenområdet. Nästan alla som behandlas får komplikationer som kan ge besvär från tarm, urinblåsa, könsorgan, lymfkörtlar och skelett. Det kan också handla om psykologiska, sociala och existentiella behov. Besvären påverkar ofta personens och de närståendes vardag och livskvalitet.

Fördelningen av rehabiliteringsresurser är inte jämlik inom norra regionen. En stor del av den behandling och vård som ges, kommer inte patienter med cancer tillgodo. I en regional patientenkät från 2014 uppgav en stor andel av patienterna att de inte hade fått några rehabiliteringsinsatser eller information om vad cancerrehabilitering är eller om det stöd som finns att få. Patienter berättade om att de själva aktivt måste påtala sina besvär och be om hjälp. Inom de diagnosgrupper där patienter tillfrågas uppmärksammas besvär och problem tidigare och insatser kan sättas in.


Sidan uppdaterad: 19 augusti 2016