Vägledning för bäckenrehabilitering

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2018-08-21.

1. Inledning

SKL fick 2016 medel för att förbättra omhändertagandet av biverkningar av bäckencancerbehandling. En nationell arbetsgrupp bestående av regionala projektledare har tillsatts. Regionala projektledare har i uppdrag att utveckla och främja kunskapsuppbyggnad och omhändertagande av besvär i lilla bäckenet som följd av cancersjukdom och behandling samt insatser för behandling, omvårdnad och rehabilitering. Som ett resultat av projektet byggs nu strukturer för omhändertagande i regionerna. För information om hur man kommer i kontakt med dessa, se respektive Regionalt cancercentrums webbsida.

1.1 Vilka problem vill vi adressera?

Funktionella besvär efter cancer i bäckenet är vanligt till följd av behandling för vissa cancerdiagnoser: tarmcancer, urinblåsecancer, gynekologisk cancer samt cancer i manliga könsorgan. Funktionella besvär kan uppstå även vid och efter sarkom i bäckenregionen och efter viss typ av behandling för blodcancersjukdomar. Biverkningar av operation, cytostatika eller strålbehandling kan ge besvär från bland annat tarm och urogenitala organ.

1.2 Vad är detta dokument till för?

Den här vägledningen riktar sig till vårdpersonal som möter patienter som behandlats för någon av ovanstående diagnoser. Den syftar till att konkret ge stöd för handläggning av symtom och besvär som kan uppstå vid eller efter behandling mot cancer i lilla bäckenet.

De symtom som beskrivs är olika vanliga beroende på den aktuella diagnosen och vilken behandling patienten fått. Vägledningen är avsedd att kunna användas oavsett detta. Det förutsätter att man har eller samarbetar med någon profession som har en grundkunskap om patientens specifika diagnos och behandling. Var och en måste utgå från sin egen kliniska erfarenhet och kunskap. Notera också att det också kan finnas regionala eller lokala riktlinjer att förhålla sig till. Vägledningen är inte avsedd att ersätta dessa.

Komplikationer kan uppstå under eller i anslutning till cancerbehandling, vara kvarstående men efter behandling, men även uppstå, kvarstå och accentueras en lång tid efter avslutad behandling. Patienter kan söka för besvär i cancervården men också i primärvård.

Då patienter som har någon av ovanstående cancersjukdomar i anamnesen söker vård för mag-tarmbesvär, sexuella problem, svullnad eller smärta bör man efter att först ha uteslutit återfall i cancersjukdomen alltid överväga om det kan röra sig om följdsjukdomar efter genomgången behandling.

Funktionella besvär efter cancer i lilla bäckenet ska inte negligeras. Det finns goda möjligheter att erbjuda patienter behandling och hjälp. Problemen är inte sällan handikappande, påverkar livskvalitet i stor utsträckning och kan ge exempelvis minskad eller helt förlorad arbetsförmåga, avsevärt störd sömn och psykiska problem. Därför är det mycket angeläget att patienter får adekvat hjälp. Om besvären inte kan behandlas helt kan de oftast lindras och patienten kan alltid erbjudas hjälp att hantera dem.

1.3 Så läser du vägledningen

Vägledningen är uppdelad i olika problemområden. Respektive område eller avsnitt inleds med en kort orienterande sammanfattning, "viktigt att veta".

Därefter följer flödesscheman över diagnostik och behandling, följt av textavsnitt kring diagnostik och behandling.

Sist finns bakgrund och orsaker för den som vill fördjupa sig i detta.

1.4 Nationell arbetsgrupp

  • Maria Hellbom har varit ordförande och nationell projektledare.
  • Anette Lundqvist, Regionalt cancercentrum Norr
  • Jessica Nordlander, Erika Sohtell och Louise Bohr Mordhorst, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro
  • Annika Sjövall, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
  • Ulrika Odelram-Wiréen, Regionalt cancercentrum Sydöst
  • Karin Bergmark, Regionalt cancercentrum Väst
  • Björn Ohlsson, Regionalt cancercentrum Syd

Till arbetsgruppen har adjungerats specialister och experter inom de olika områden som berörs. Annica Holmqvist, överläkare i onkologi och gynekologisk onkolog, Universitetssjukhuset i Linköping har bidragit i flera olika avsnitt.

Grundtexten till kapitlet om lymfödem är skrivet av Annica Holmqvist, överläkare Onkologiska kliniken Linköping. Kapitlet om lymfödem har omarbetats av Heléne Öberg, leg fysioterapeut och lymfterapeut, regional patientprocessledare för cancerrehabilitering, RCC Syd och Åsa Sandström, leg fysioterapeut och lymfterapeut, rehabiliteringskoordinator, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus.

Karin Johansson, leg fysioterapeut, MSc, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet har bidragit med synpunkter på avsnittet om lymfödem. Avsnitten om hudinfektioner och fettsugning vid lymfödem har granskats och kompletterats av Håkan Brorsson, överläkare och docent, Lymfödemcentrum, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet. Lotta Renström Koskela, överläkare urologi, Karolinska universitetssjukhuset, har bidragit till kapitlet om urologiska besvär.

Avsnitt om sexuell hälsa har kompletterats och omarbetats av Else-Marie Rasmusson, rehabiliteringskoordinator RCC Syd, leg sjuksköterska och med lic, Karin Eriksson, Centrum för cancerrehabilitering, Stockholm, leg sjuksköterska, och Jessica Wihl, överläkare i onkologi, medicinsk rådgivare, RCC Syd. Till det och till avsnitt om genital påverkan vid graft versus host disease har Eva Smith Knutsson överläkare, klinisk sexolog, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan, doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, bidragit. Därutöver även Eva Mossberg, Rehabiliteringskoordinator, regionalt cancercentrum syd. Leg barnmorska.

Dagmar Westerling, överläkare vid Smärtcentrum, Anestesikliniken/Centralsjukhuset i Kristianstad och Gunnar Eckerdal överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, har bidragit med synpunkter på avsnitt om smärta.