Teambuilding kortade väntetiderna med fem veckor

När kontaktsjuksköterskorna på urologen i Östersund tog över arbetsuppgifter från läkarna blev tiden mellan prostatabiopsi och behandlingsbeslut fem veckor kortare. Teambuilding och gemensamt ansvar gav resultat.

Eva-Britt Walther och Margareta Höög– Patienterna klagade, vi klagade.

Sjuksköterskan Margareta Höög (till höger i bild) minns hur hon och hennes arbetskamrater hade det på jobbet för bara ett och ett halvt år sedan. Då kunde det ta mycket lång tid från att en man sökte på hälsocentralen för prostatabesvär tills han fick en diagnos.

– Och då handlade det om högriskpatienterna, säger Eva-Britt Walther (till vänster i bild).

De två är kontaktsjuksköterskor på urologmottagningen och har länge varit bekymrade över de långa väntetiderna inom urologin.

Det var också Anna Warg, verksamhetschef för kirurgin. I januari 2017 sammankallade hon hela personalkedjan – primärvårds- och inskrivningspersonal, undersköterskor, sjuksköterskor, sekreterare, urologer, patologer, röntgenläkare, operationskoordinatorer, laboratoriepersonal – till en rad möten för att identifiera problemet. Några representanter för patientföreningen deltog också.Margareta Höög

– Vi höll på i många veckor och det var mer eller mindre närvaroplikt. Och i stort sett alla bidrog. Det var högt och lågt, gnäll och konstruktiva idéer, visioner och detaljer om vartannat, säger Margareta Höög och berättar om de jättestora ark fyllda med post it-lappar med problem och förslag till lösningar som satt upptejpade på väggen i konferensrummet under de här veckorna.

Så småningom kunde de dela upp sig i mindre grupper för att arbeta vidare med de förslag som börjat utkristallisera sig. Instruktionen var tydlig: Slutför er idé! Och nu, när de fått mandat att själva ge cancerbeskeden till patienterna med högrisk prostatacancer blev det Margareta Höögs och Eva-Britt Walthers uppgift att planera hur detta skulle gå till.

Kortare väntan till röntgen

De tog fram en mall för kallelser och röntgenremisser med standardiserade formuleringar, så att ingen patient med högrisk prostatacancer skulle kunna tro att de skulle möta en läkare. Och sedan mars 2017 är det alltså de två kontaktsjuksköterskorna som tar emot högriskprostatacancerpatienterna för att ge dem diagnosbesked. Då det sker har de redan bokat in tider för röntgen och återbesök hos läkare, vilket patienterna också får meddelande om i kallelsen.

– Så var det aldrig förr. Då kom de till läkaren och fick veta att de hade cancer och skulle bli kallade till röntgen. Sedan kunde det ta en månad eller två innan de fick komma, säger Eva-Britt Walther.

I och med att kontaktsjuksköterskorna även bokar in återbesöken hos läkaren kan de också ge röntgenavdelningen besked om vilken dag svaren på röntgen behövs.

Den här omfördelningen av arbetsuppgifter har påverkat väntetiderna rejält. Av en enkät som gick till 25 patienter av vardera slag – de som fått sitt besked av läkare och de som fått det av sjuksköterskorna – gick att utläsa att mediantiden från cancerbesked till behandlingsbeslut i dag, då sjuksköterskor sköter det hela, är 16 dagar, medan mediantiden då läkare gjorde det var 39 dagar.

Mer tid för samtal med patienten

Mediantiden från biopsi till behandlingsbeslut är i dag 35 dagar, medan den var 73 tidigare, vilket innebär ungefär fem veckors kortare väntan för patienterna. Dessutom var patienterna nöjda med nyordningen. I enkäten fick de berätta hur de upplevde besöket och av svaren framgick att de tyckte det var minst lika bra att träffa en sjuksköterska som en doktor.Eva-Britt Walther

– Kanske rentav lite bättre, säger Eva-Britt Walther med ett leende.

Ett av skälen till det kan vara att sjuksköterskorna brukar lägga mer tid till dessa samtal än vad läkarna har möjlighet att göra.

– Minst 45 minuter sätter vi av. Och så ser vi till att inte ha något annat inbokat efteråt, för att patienten ska få den tid han behöver.

– Och så pratar vi alltid om vårdplaner och olika behandlingar, så de har tid att fundera inför behandlingsbeslutet, säger Eva-Britt Walther.

Det kan finnas ytterligare en faktor, konstaterar de: Att det hör till deras yrkesroll att möta människor i kris. I och med nyordningen känner de också att deras yrkeskunskap värderas högre, vilket gjort att arbetsglädjen och trivseln på jobbet ökat rejält.

Text: Ingela Hofsten
Foto: Marie Birkl

Fler goda exempel

Sidan uppdaterad: 9 november 2018

Regionalt