MENY

Gällande vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-08-26

6. Symtom och tidig utredning

6.1 Symtom och kliniska fynd

KLL är en i de flesta fall indolent sjukdom med smygande symtomdebut över tid. I en del fall kan debutsymtomen vara mer akuta, och orsakas då ofta av komplikationer till grundsjukdomen. Exempel på detta kan vara uttalad anemi på grund av autoimmun hemolys, blödningar på grund av autoimmun trombocytopeni och infektioner till följd av immundefekt.

Ökad mängd provtagningar och undersökningar inom sjukvården har lett till att allt fler KLL-patienter remitteras och diagnostiseras på grund av avvikande blodvärden – i första hand lymfocytos – utan att ha några symtom av sin sjukdom. I dag är det sannolikt cirka hälften av patienterna med KLL som upptäcks på detta sätt.

I dessa fall väcks misstanken om KLL av att patienten vid differentialräkning av blod har lymfocytos med morfologiskt mogna lymfocyter. Vid KLL är lymfocytos med klonala B-lymfocyter ≥ 5 x 109/L ett av diagnoskriterierna (se nedan).

Misstanke om KLL medför utredning enligt SVF lymfom och KLL (i vilken ingångsgränsen för välgrundad misstanke är lymfocyter över 10 x 109/L).

KLL är en diagnos som bör misstänkas vid lymfocytos (≥ 5 x 109/L), speciellt i kombination med symtom eller undersökningsfynd enligt nedan:

  • Anemisymtom – vid KLL orsakat av märgsvikt och/eller autoimmun hemolys. Oftast normokrom, normocytär anemi.
  • Blödningssymtom på grund av trombocytopeni orsakad av märgsvikt och/eller autoimmunitet.
  • Förstorad mjälte. Trycksymtom från mjälten.
  • Förstorade lymfkörtlar. Ofta lymfadenopati på flera lokaler med mjuka, oömma och fritt rörliga lymfkörtlar.
  • Oftast pneumonier och sinuiter orsakade av kapslade bakterier.
  • Allmänsymtom
    – ofrivillig viktminskning, ≥ 10 % av kroppsvikten på 6 månader
    – uttalad trötthet (WHO performance status > 2)
    – feber > 38,0°C i mer än 2 veckor utan påvisbar infektion
    – påtaglig nattsvett.