Väntetid SVF för cancer i gallblåsa och gallgång

Varje år drabbas ungefär 300 personer av cancer i gallblåsa (malign tumör i gallblåsa) eller i perihilär gallgång.

Första behandling vid gallvägscancer är portavensembolisering (anges som ”annan behandling” i redovisningen), kirurgi eller läkemedelsbehandling. Den maximala ledtiden enligt SVF är 29 dagar för läkemedelsbehandling eller portavensembolisering (”annan behandling”) och 36 dagar för kirurgi.

Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd en vecka. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

SVF för gallvägscancer infördes 2016 och omfattar diagnoserna C23,9 och C24 (där perihilär gallgång ingår).

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

Data som redovisas är "datum för radiologisk undersökning" (likställt med datum för välgrundad misstanke) till "datum för kirurgisk åtgärd" (ej transplantation) för patienter med gallvägscancer där ingen tidigare medicinsk eller avlastande behandling registrerats. Data finns endast för 27 patienter och 22 procent av dessa opererades inom maximal ledtid.

Rapport Ingångsvärden, rapport 2, 2016 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för cancer i lever, gallblåsa och gallvägar

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 24 maj 2018