Gällande vårdprogram urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör
Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-04-10
Detta vårdprogram innehåller rekommendationer för utredning och behandling av urotelial cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Baserat på erfarenhet kan välgrundade riktlinjer för behandling ges för stora patientgrupper, men i vissa fall råder fortfarande oklarheter om vad som är optimal behandling. Dessa oklarheter kan bl.a. tillskrivas svårigheter att hos enskilda patienter invändningsfritt kategorisera en tumör enligt TNM-klassifikationen. De riktlinjer som ges i detta vårdprogram ska därför enbart ses som rekommendationer till en individuell patientanpassad terapi som utformasi samråd med patienten.
Detta vårdprogram strävar också efter att skapa förutsättningar för ett mät- och faktabaserat förbättringsarbete genom att beskriva relevanta indikatorer och målnivåer för den specifika patientgruppen. Det blir möjligt genom samarbetet mellan Regionalt cancercentrum Syd, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer och den aktuella vårdprogramgruppen. Nationella urinblåscancerregistret utgör basen för registrering och kontinuerlig utvärdering och uppföljning med målet att identifiera möjliga förbättringar i vården av den aktuella patientgruppen. Arbetet sammanfaller också med att vården i dag ofta betraktas ur ett processperspektiv.
För att öka tillgängligheten och användbarheten av vårdprogrammet, finns det möjlighet att ladda ner det som ibook eller som app från Google play eller Microsoft.
1.1.1 Nationella vårdprogramgruppen
RCC | Namn | Titel | Klinik | Tjänsteort sjukhus |
Syd | Fredrik Liedberg | Ordförande, professor, ÖL |
Urologiska kliniken |
Skånes universitetssjukhus Malmö |
Syd | Magdalena Cwikiel | Med.dr, ÖL | Onkologiska kliniken |
Skånes universitetssjukhus Lund |
Syd | Anna-Karin Lind | Urologi-sjuksköterska | Urologiska kliniken | Skånes universitetssjukhus Malmö |
Syd | Jenny Wanegård | Urologi-sjuksköterska | Urologiska kliniken | Skånes universitetssjukhus Malmö |
Norr | Amir Sherif | Docent, ÖL | Urologiska sektionen, kirurgcentrum |
Norrlands universitetssjukhus Umeå |
Norr | Karin Söderkvist | Med.dr, ÖL | Onkologiska kliniken | Norrlands universitetssjukhus Umeå |
Sthlm Gotland | Abolfazl Hosseini Aliabad | Med.dr, ÖL | PO Bäckencancer | Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm |
Sthlm Gotland | Anders Ullén | Docent, ÖL | PO Bäckencancer | Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm |
Sthlm Gotland | Helena Thulin | Med.dr, universitets-sjuksköterska | PO Bäckencancer | Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm |
Sydöst | Ingrida Verbiene | ÖL | Onkologiska kliniken |
Universitetssjukhuset Linköping |
Sydöst | Firas Abdul-Sattar Aljabery | Med.dr, ÖL | Urologiska kliniken |
Universitetssjukhuset Linköping |
Väst | Viveka Ströck | Med.dr, ÖL | Urologiska kliniken |
Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg |
Väst | Elisabeth Öfverholm | ÖL | Onkologiska kliniken |
Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg |
Uppsala Örebro | Tomas Jerlström | ÖL | Urologiska kliniken |
Universitetssjukhuset Örebro |
Uppsala Örebro | Johan Sandzen | ÖL | Onkologiska kliniken |
Länssjukhuset Karlstad |
Vidare har följande personer adjungerats till vårdprogramgruppen:
Svensk förening för urologisk onkologis (SFUO:s) diagnosgrupp för blåscancer består av följande personer:
Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC:s samverkansnämnd, vilken utsett Fredrik Liedberg till vårdprogramgruppens ordförande.
Remissversionen av vårdprogrammet har publicerats öppet på cancercentrum.se. Under remissrundan har nedan instanser blivit särskilt uppmärksammade på möjligheten att lämna remissvar:
Läkemedelsindustriföreningen (LIF)
RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerrehabilitering
RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel
RCC:s nationella arbetsgrupp för prevention
RCC:s regionala koordinatorer för vårdprogram
Riksföreningen för sjuksköterskor inom urologi (RSU)
Sjuksköterskor i cancervård
Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad
Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
Svensk förening för medicinsk radiologi (SFMR)
Svensk förening för urologisk onkologi (SFUO)
Svensk onkologisk förening (SOF)
Svensk förening för nuklearmedicin
Svensk förening för palliativ medicin (SFPM)
Svensk förening för patologi
Svensk förening för medicinsk genetik (SFMG)
Svensk sjuksköterskeförening (SSF)
Svenska läkaresällskapet
Jämfört med tidigare nationellt vårdprogram från 2018 har endast smärre justeringar genomförts. Dels har uppdaterade rekommendationer för systemisk checkpointhämmarbehandling och riktlinjer för alkohol i samband med kirurgi samt urinvägscytologi tillkommit, dels har rekommendationer för rehabilitering och uppföljning tydliggjorts. Den multidisciplinära terapikonferensen har fortsatt stor betydelse för att optimera patientens behandlingsrekommendation, och i föreliggande vårdprogram har tillkommit att även patienter med fjärrmetastatisk sjukdom, både primärt och i återfallssituationen bör diskuteras på MDK. Liksom i tidigare vårdprogramversion är behandlingsrekommendationerna där så är möjligt evidensgraderade enligt GRADE-systemet.
Utredningsdelarna är uppdaterade i enlighet med den omgjorda manualen för standardiserat vårdförlopp (SVF), där modifierade rekommendationer för utredningsförlopp för patienter med makrohematuri föreligger.
Precis som i föregående vårdprogramversion rekommenderas ökad användning av cytostatikabehandling före radikal kirurgi liksom vid palliativ behandling. Den multidisciplinära terapikonferensen har fortsatt stor betydelse för att optimera patientens behandlingsrekommendation.Liksom i tidigare vårdprogramversion är behandlingsrekommendationerna där så är möjligt evidensgraderade enligt GRADE-systemet.
Tillförlitligheten i sammanvägda resultat uttrycks som evidensstyrka. Evidensgraderingssystemet GRADE används i allt större utsträckning för detta ändamål och delar in evidensstyrkan i fyra nivåer: hög, måttlig, låg och mycket låg. GRADE är utarbetat av en internationell expertgrupp (1), och används bl.a. av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). GRADE bygger på tidigare evidensgraderingssystem, men betonar i högre utsträckning patientnytta, men även risker.
Starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (⊕). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Ju starkare evidens, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid.
För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer såsom studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t.ex. dos–responssamband.
Referenser
Grading quality of evidence and strength of recommendations GRADE Working Group BMJ 2004;328: 1490-1499