Väntetid SVF urinblåse- och urinvägscancer

Varje år diagnostiseras ungefär 2 400 nya fall med cancer i urinblåsan och cirka 250 nya fall med cancer i övre urinvägarna.

Som ett led i utredningen genomförs en så kallad TUR-B, ett kirurgiskt ingrepp där tumören avlägsnas med hjälp av ett instrument som förs upp genom urinröret. Om tumören inte har vuxit in i muskulaturen (icke muskel-invasiv tumör) räcker detta som behandling och vårdförloppet avslutas i samband med att patienten vid ett återbesök får besked om att ingen ytterligare utredning eller behandling behövs. Om tumören är muskelinvasiv blir första behandling i stället ytterligare kirurgi (cystektomi), läkemedelsbehandling eller strålbehandling. Vid diagnos är 70–75 procent icke-muskelinvasiva cancrar.

Maximala ledtider är 22 dagar för besked om att ingen ytterligare åtgärd behövs, 37 dagar för kirurgi (cystektomi eller kirurgisk behandling av cancer i övre urinvägarna eller uretra), 39 dagar för läkemedelsbehandling och 43 dagar för strålbehandling.

Modellen för ledtidsmätning uppdaterades i februari 2018, då valet Ingen ytterligare åtgärd lades till. Innan dess kodades TUR-B som start av behandling, kirurgi. Vid uppdateringen förlängdes också ledtiderna med 2 dagar. Det innebär att ledtiderna inte är jämförbara bakåt i tiden och att de under våren 2018 kommer att visa en blandning av tidigare och nuvarande system.

I vårdförloppet ingår diagnoserna C67.9, C.65.9, C.66.9 och C.68.0. Det infördes 2015.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten konstateras att 10 procent av patienter med icke-invasiv urinblåsecancer genomgick kirurgisk åtgärd (TURB) inom maximal ledtid. Dock med mätpunkten ”remissdatum” istället för ”välgrundad misstanke”. För invasiva tumörer var andelen 3 procent till start av cytostatikabehandling, strålbehandling eller operation (cystektomi) inom maximal ledtid.

Rapport Ingångsvärden, rapport 1, 2015 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 9 mars 2018

Regionalt