Väntetid SVF urinblåse- och urinvägscancer

Varje år diagnostiseras ungefär 2 400 nya fall med cancer i urinblåsan och cirka 250 nya fall med cancer i övre urinvägarna.

Som ett led i utredningen genomförs en så kallad TUR-B, ett kirurgiskt ingrepp där tumören avlägsnas med hjälp av ett instrument som förs upp genom urinröret. Om tumören inte har vuxit in i muskulaturen (icke muskel-invasiv tumör) räcker detta som behandling och vårdförloppet avslutas i samband med att patienten vid ett återbesök får besked om att ingen ytterligare utredning eller behandling behövs. Om tumören är muskelinvasiv blir första behandling i stället ytterligare kirurgi (cystektomi), läkemedelsbehandling eller strålbehandling. Vid diagnos är 70–75 procent icke-muskelinvasiva cancrar.

Maximala ledtider är 22 dagar för besked om att ingen ytterligare åtgärd behövs, 37 dagar för kirurgi (cystektomi eller kirurgisk behandling av cancer i övre urinvägarna eller uretra), 39 dagar för läkemedelsbehandling och 43 dagar för strålbehandling.

Modellen för ledtidsmätning uppdaterades i februari 2018, då valet Ingen ytterligare åtgärd lades till. Innan dess kodades TUR-B som start av behandling, kirurgi. Vid uppdateringen förlängdes också ledtiderna med 2 dagar. Det innebär att ledtiderna inte är jämförbara bakåt i tiden och att de under våren 2018 kommer att visa en blandning av tidigare och nuvarande system.

I vårdförloppet ingår diagnoserna C67.9, C.65.9, C.66.9 och C.68.0. Det infördes 2015.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården*. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

* Följande SVF kan inte starta i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten konstateras att 10 procent av patienter med icke-invasiv urinblåsecancer genomgick kirurgisk åtgärd (TURB) inom maximal ledtid. Dock med mätpunkten ”remissdatum” istället för ”välgrundad misstanke”. För invasiva tumörer var andelen 3 procent till start av cytostatikabehandling, strålbehandling eller operation (cystektomi) inom maximal ledtid.

Rapport Ingångsvärden, rapport 1, 2015 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer

Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm

Sidan uppdaterad: 9 mars 2018

Regionalt