MENY

Gällande vårdprogram urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2018-07-06

1. Inledning

Inledning

Detta vårdprogram innehåller rekommendationer för utredning och behandling av urotelial cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör. Baserat på erfarenhet kan välgrundade riktlinjer för behandling ges för stora patientgrupper, men i vissa fall råder fortfarande oklarheter om vad som är optimal behandling. Dessa oklarheter kan bl.a. tillskrivas svårigheter att hos enskilda patienter invändningsfritt kategorisera en tumör enligt TNM-klassifikationen. De riktlinjer som ges i detta vårdprogram ska därför enbart ses som rekommendationer till en individuell patientanpassad terapi som utformasi samråd med patienten.  

Detta vårdprogram strävar också efter att skapa förutsättningar för ett mät- och faktabaserat förbättringsarbete genom att beskriva relevanta indikatorer och målnivåer för den specifika patientgruppen. Det blir möjligt genom samarbetet mellan Regionalt cancercentrum Syd, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer och den aktuella vårdprogramgruppen. Nationella urinblåscancerregistret utgör basen för registrering och kontinuerlig utvärdering och uppföljning med målet att identifiera möjliga förbättringar i vården av den aktuella patientgruppen. Arbetet sammanfaller också med att vården i dag ofta betraktas ur ett processperspektiv. 

För att öka tillgängligheten och användbarheten av vårdprogrammet, finns det möjlighet att ladda ner det som ibook eller som app från Google play eller Microsoft.

1.1 Vårdprogramgruppens sammansättning

Nationella vårdprogramgruppen 

Vidare har följande personer adjungerats till vårdprogramgruppen: 

  • Med.dr, ÖL Truls Gårdmark, ordförande i Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, Urologiska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm

  • Prof, ÖMef Nilbert, Onkologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, för rekommendationer avseende urotelial cancer vid Lynchs syndrom 

  • PhD, statistiker Oskar Hagberg, RCC Syd, för framtagande avpopulationsbaserade data rörande urotelial cancer i Sverige

  • Med.dr, ÖL Roy Ehrnström, Patologkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö 

  • Med.dr, ÖL Christina Kåbjörn Gustafsson,patolog, Göteborg

  • Prof. em.överläkare Anders Magnusson, Röntgenkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

  • Docent, ÖL Elin Trägårdh, Avdelningen för klinisk fysiologi, Skånes universitetssjukhus, Malmö, har faktagranskat avsnittet om PET-CT

  • Med.dr, specialist i allmänmedicin Gunilla Malm, AKO-koordinator, Örestadsklinikensvårdcentral, Malmö

  • Jan Persson, Göteborg, patientrepresentant

  • Andrea Porserudspecialistsjukgymnast, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

Svensk förening för urologisk onkologis (SFUO:s) diagnosgrupp för blåscancer består av följande personer: 

  • Anders Ullén (ordförande), ÖL Tema Cancer, PO Bäckencancer, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm  

  • Erika Jonsson, ÖL, Onkologiska klinikenNorrlands universitetssjukhus, Umeå 

  • Karin Söderkvist, ÖL, Norrlands universitetssjukhus, Umeå 

  • Elin Jänes, ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 

  • Ann-Sofie Fransson, ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Gävle-Sandviken 

  • Anna Laurell, ÖL, Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 

  • Martin Bruzelius, ÖL, Onkologiska kliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås 

  • Karin Holmsten, BÖL, Onkologiska sektionen, Kirurgkliniken, Capio St Görans sjukhus, Stockholm 

  • Serafeim Theodoroglouspecialist, Onkologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm 

  • Ida Lagstam, ÖL, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro 

  • Johan Sandzén, ÖL, Onkologiska kliniken, Centralsjukhuset Karlstad 

  • Elisabeth Öfverholm, ÖL, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 

  • Kirsten Björnlinger, ÖL, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 

  • Ingrid Verbiené, ÖL, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping 

  • Elzbieta Wojtyna-Dziedzic, ÖL, Onkologiska klinikenLänssjukhuset, Kalmar 

  • Magdalena Cwikiel, ÖL, Onkologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö/Lund 

  • Sofia Kjellström, specialist, Onkologiska kliniken, Skånes univeristetssjukhus, Malmö/Lund 

  • Linn Pettersson, specialist, Onkologiska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 

1.2 Vårdprogrammets förankring

Vårdprogrammet har utarbetats på uppdrag av RCC:s samverkansnämnd, vilken utsett Fredrik Liedberg till vårdprogramgruppens ordförande.  

Remissversionen av vårdprogrammet har publicerats öppet på cancercentrum.se. Under remissrundan har nedan instanser blivit särskilt uppmärksammade på möjligheten att lämna remissvar:  

  • Läkemedelsindustriföreningen (LIF) 

  • RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerrehabilitering 

  • RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel 

  • RCC:s nationella arbetsgrupp för kontaktsjuksköterskor och Min vårdplan
  • RCC:s nationella arbetsgrupp för prevention

  • RCC:s regionala koordinatorer för vårdprogram 

  • Riksföreningen för sjuksköterskor inom urologi (RSU) 

  • Sjuksköterskor i cancervård 

  • Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad 

  • Skandionkliniken
  • Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)

  • Svensk förening för medicinsk radiologi (SFMR) 

  • Svensk förening för urologisk onkologi (SFUO) 

  • Svensk onkologisk förening (SOF) 

  • Svensk förening för nuklearmedicin 

  • Svensk förening för palliativ medicin (SFPM)  

  • Svensk förening för patologi  

  • Svensk förening för medicinsk genetik (SFMG) 

  • Svensk sjuksköterskeförening (SSF)

  • Svensk urologisk förening (SUF)
  • Svenska läkaresällskapet  

Efter sammanställning av de inkomna synpunkterna och revidering som följd av remissrundan, har vårdprogrammet bearbetats och godkänts av vårdprogramgruppen, fastställts av RCC:s samverkansnämnd och publicerats på RCC:s hemsida.

1.3 Förändringar jämfört med tidigare version

Jämfört med tidigare nationellt vårdprogram från 2018 har endast smärre justeringar genomförts. Dels har uppdaterade rekommendationer för systemisk checkpointhämmarbehandling och riktlinjer för alkohol i samband med kirurgi samt urinvägscytologi tillkommit, dels har rekommendationer för rehabilitering och uppföljning tydliggjorts. Den multidisciplinära terapikonferensen har fortsatt stor betydelse för att optimera patientens behandlingsrekommendation, och i föreliggande vårdprogram har tillkommit att även patienter med fjärrmetastatisk sjukdom, både primärt och i återfallssituationen bör diskuteras på MDK. Liksom i tidigare vårdprogramversion är behandlingsrekommendationerna där så är möjligt evidensgraderade enligt GRADE-systemet.  

Utredningsdelarna är uppdaterade i enlighet med den omgjorda manualen för standardiserat vårdförlopp (SVF), där modifierade rekommendationer för utredningsförlopp för patienter med makrohematuri föreligger. 

Precis som i föregående vårdprogramversion rekommenderas ökad användning av cytostatikabehandling före radikal kirurgi liksom vid palliativ behandling. Den multidisciplinära terapikonferensen har fortsatt stor betydelse för att optimera patientens behandlingsrekommendation.Liksom i tidigare vårdprogramversion är behandlingsrekommendationerna där så är möjligt evidensgraderade enligt GRADE-systemet. 

1.4 Evidensgradering

Tillförlitligheten i sammanvägda resultat uttrycks som evidensstyrka. Evidensgraderingssystemet GRADE används i allt större utsträckning för detta ändamål och delar in evidensstyrkan i fyra nivåer: hög, måttlig, låg och mycket låg. GRADE är utarbetat av en internationell expertgrupp (1), och används bl.a. av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). GRADE  bygger på tidigare evidensgraderingssystem, men betonar i högre utsträckning patientnytta, men även risker.  

Starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. 

Måttligt starkt vetenskapligt underlag (⊕⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning. 

Begränsat vetenskapligt underlag (⊕⊕) bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. 

Otillräckligt vetenskapligt underlag (⊕). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. 

Ju starkare evidens, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid. 

För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer som studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t.ex. dos–responssamband. 

Referenser 

Grading quality of evidence and strength of recommendations GRADE Working Group BMJ 2004;328: 1490-1499