MENY

Allt fler lämnar cellprov

Sidan publicerades 11 november 2016

Flera landsting har under senare år lyckats få en högre andel personer att lämna cellprov i syfte att förebygga livmoderhalscancer. Förändringen har skett sedan nationellt kvalitetsregister för livmoderhalscancerprevention började publicera data där landstingen och regionerna jämförs med varandra.

I Sverige kallas alla som är mellan 23 och 60 år och har ett kvinnligt personnummer till gynekologisk cellprovtagning. I åldrarna 23 till 50 kallas de vart tredje år och i åldrarna 51 till 60 vart femte år. 2015 hade 82 procent av personerna lämnat cellprov i enlighet med detta. Kvalitetsregistret i sin nuvarande form har funnits sedan 2012. Det har visat sig vara av stor betydelse att data om hur det går på olika nivåer i verksamheten är tillgängliga.

– Det vi har kunnat se är att när man kan se data på församlingsnivå och kommunnivå så sporrar det till ett systematiskt arbete som leder till att man kan öka andelen personer som deltar, säger Björn Strander registerhållare för det ena av kvalitetsregistrets två delregister.

Resurser sätts in

Flera landsting som legat dåligt till har gjort stora ansträngningar för att bättra sig.

– Det här har fått mycket uppmärksamhet i landstingsledningarna. Man sätter in resurser. Och det kommer att få genomslag på förekomsten av livmoderhalscancer. Det vet vi. Att man går och tar cellprov är den främsta bakgrundsfaktorn som ger skydd för livmoderhalscancer, säger Björn Strander.

De data som samlas in till kvalitetsregistret gäller framför allt hur många personer som deltar och kvaliteten i laboratoriearbetet. En central funktion har en databas som kallas Cytburken. Här finns en vårddatadel, som tillika är ett system för sammanhållen journalföring enligt kapitel 6 i patientdatalagen, och en kvalitetsregisterdel enligt kapitel 7 i samma lag. Laboratorierna överför sina data om prover direkt till vårddatadelen, vilket sparar mycket arbete för vårdpersonalen.

Vårddata samlade

Ett särskilt behörighetssystem har upprättats för tillgång till vårddata. När läkare tar del av labbsvar så gör de det inom ramen för systemet för sammanhållen journalföring. Läkaren kan få en sammanställning över alla prover som en enskild patient lämnat sedan årtionden tillbaka oberoende av var i landet proverna togs. När patienten gett sitt samtycke finns inga lagliga hinder för att göra så här. Från vårddatadelen i Cytburken exporteras data till kvalitetsregisterdelen.

– Vi ser till att vi får in vårddata av hög kvalitet. Sedan kan vi använda dem också för kvalitetsregisterändamål, säger Björn Strander.

Sverige är världsledande när det gäller förebyggande av livmoderhalscancer. Ett nytt steg i utvecklingen tas när ett nationellt vårdprogram införs. Det betyder att de rutiner och arbetssätt som visat sig vara bäst kommer att användas överallt i landet.

Text: Charlotta Sjöstedt


Sidan uppdaterad: 14 november 2016