Biobanksforskning

En biobank innehåller blod- och vävnadsprover som tas inom hälso- och sjukvården och som kan användas för forskning efter godkänd etikprövning. Rutinprov för vård, som kastas efter analys, finns inte lagrade i en biobank.

I Sverige finns totalt ca 450 biobanker i ett register hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Över 150 miljoner prov finns sparade i hälso- och sjukvårdens biobanker och årligen tillförs cirka 3-4 miljoner prov.

Inom dessa biobanker, i landsting och regioner, finns uppskattningsvis över 90 procent av alla biobanksprov lagrade, framför allt inom klinisk patologi. 

Det finns även biobanker vid universiteten och hos företag, där prov som tagits specifikt för till exempel forskning och klinisk prövning finns lagrade.

För varje biobank finns det en biobanksansvarig med operativt ansvar för biobanken och i varje landsting/region finns en biobankssamordnare som är en kunskapsresurs inom biobanksområdet.

För att en forskare ska få tillgång till prov och tillhörande information måste forskaren skriftligt ansöka om tillgång hos aktuell biobanksansvarig eller landstingets biobankssamordnare.

År 2015 beviljades landstingen/regionerna stöd från SWElife för att underlätta och sprida införandet av sjukvårdsintegrerad biobankning. SWElife genomför satsningen med stöd från VINNOVA och genom samarbete med varje sjukvårdsregions Regionala biobankcentrum (RBC), och landstingens biobankssamordnare. RBC kan i korthet beskrivas som ett sjukvårdsregionalt service- och kompetenscentrum för alla verksamheter berörda av biobankslagen.

Källa: registerforskning.se

Ansvarig redaktör: Anna Selberg

Sidan uppdaterad: 27 februari 2018