MENY

Gällande vårdprogram

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-05-22

15. Ögon och syn

Cytostatikabehandling har långsiktigt ingen direkt toxisk effekt på ögonen. Strålbehandling inklusive behandling med radioaktiva isotoper kan däremot ge syn- och ögonproblem på flera sätt. Barn som behandlats för bilateralt retinoblastom har en klart förhöjd risk att utveckla andra tumörer.

15.1 Riskfaktorer

Följande är riskfaktorer för skador på ögon samt för synproblematik:

  • Strålbehandling mot ögonregionen, helkroppsbestrålning och isotopbehandling. En mycket låg stråldos på 1–2 Gy mot själva linsen är en riskfaktor för grå starr (katarakt). Risken ökar med ökande stråldos. Medelhöga stråldoser (10–40 Gy) innebär risker för skador på ögonlocken, konjunktiva och kornea. Det kan även skada tårkörtlarna med torra ögon som följd. Mycket höga doser (> 50 Gy) kan ge skador på näthinnan och/eller synnerven (Jeganathan et al., 2011; Singh et al., 2013).
  • Barn som behandlats för dubbelsidiga retinoblastom har en förhöjd risk för att få andra tumörer senare i livet, i första hand osteosarkom, mjukdelssarkom och melanom. En del av dessa är relaterade till tidigare tumörbehandling (Wong et al., 2014).
  • Cytostatika kan påverka ögonmuskler, med ögonmuskelpares som följd, vilket vanligen är övergående. Se kapitel 7 Neurologiska och neurokognitiva biverkningar – perifera nervsystemet.
  • Förhöjt intrakraniellt tryck kan ge synnervspåverkan, och kirurgi i hjärnan kan ge synproblematik beroende på lokalisation. Se kapitel 8 Neurologiska och neurokognitiva biverkningar – centrala nervsystemet (CNS).

15.2 Målsättning

Målet med uppföljningen är att

  • alla barn med retinoblastom följs enligt nuvarande vårdprogram av St Eriks Ögonsjukhus tillsammans med lokal ögonklinik samt kontrolleras av onkolog avseende sekundära tumörer
  • identifiera de patienter som har eller riskerar att utveckla förändringar som kräver kontroll och/eller behandling hos ögonläkare.

15.3 Uppföljning före 18 års ålder

Stråldos mot ögat ska dokumenteras i journal och en uppföljningsplan ska upprättas av uppföljande läkare i samråd med ögonläkare.

De patienter som inte haft denna primära kontakt med en ögonläkare ska av den läkare som ansvarat för den onkologiska behandlingen remitteras till ögonläkare för kontroll.

  • Kontroller ska göras 1 gång per år eller 1 gång vartannat år upp till 8 års ålder p.g.a. risken för utveckling av katarakt och strålningsretinopati, som vid fördröjd upptäckt riskerar att ge icke korrigerbar synnedsättning. Efter 8 års ålder kan kontrollernas glesas ut. Ungdomar med utvecklingsförsening eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan kräva extra uppmärksamhet eftersom det finns risk för att de själva inte noterar eventuell synnedsättning.
  • Patienter med svår synskada bör få rehabilitering och hjälpmedel via syncentral.

15.4 Uppföljning från 18 års ålder

Från 18 års ålder är anamnes och rutinkontroller av synskärpa tillräckliga med remiss till ögonmottagning vid tecken på symtom. Patienterna ska fortlöpande tillfrågas efter symtom på synnedsättning och på torra och irriterade ögon.

Individer med uppföljningsbehov utöver det som etableras med ögonläkare ska aktivt remitteras till vuxenvården för fortsatt uppföljning enligt ovanstående riktlinjer. Den regionala sjukvårdsorganisationen kommer att styra vilken vårdnivå som är aktuell för detta. 

15.5 Kunskapsunderlag

Cytostatikabehandling har långsiktigt ingen direkt toxisk effekt på ögonen. Strålbehandling inklusive behandling med radioaktiva isotoper kan däremot ge syn- och ögonproblem på flera sätt. Linsen i ögat är strålkänslig, och en mycket liten stråldos på 1–2 Gy mot själva linsen kan påskynda utvecklingen av grå starr (katarakt), vilket leder till praktiska problem redan i ungdomsåren. Risken ökar med ökande stråldos. Mycket höga doser kan ge skador på näthinnan och/eller synnerven, men detta är ovanligt och utgör ett litet praktiskt problem.

Medelhöga stråldoser mot ögonlocken kan påverka Meiboms körtlar i ögonlocken. Dessa körtlar producerar ett sekret som tillsammans med tårvätskan minskar friktionen i ögat, vilket ger symtom i form av torra ögon som lätt blir irriterade. De som löper ökad risk i vuxen ålder är patienter som har strålbehandlats mot skalle, ögon eller ögonlock, eller som fått helkroppsbestrålning (TBI) som en del av en stamcellstransplantation.