MENY

Gällande vårdförlopp gallblåsa och perihilär gallgång

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2018-09-11.

Introduktion

Syfte med standardiserade vårdförlopp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

Förändringar jämfört med tidigare version

Om cancer i gallblåsan och perihilär gallgång, tillägg om att misstanke hos barn inte ska föranleda SVF.

Filterfunktion, tillägg till valet av diagnostisk metod: Vid stark malignitetsmisstanke kan utredningsprocessen förkortas om en fyrfas DT lever/buk eller MRT utförs redan i denna situation.

Utredningsförlopp, Resultat av block A och B, ändrad terminologi: ”Palliativ symtomlindrande behandling är aktuell”. (tidigare: Palliativ behandling med best supportive care är aktuell.)

Ledtider för nationell uppföljning, nytt alternativ för Start av behandling: Start av första behandling, palliativ symtomlindrande*, 22 kalenderdagar.

*När beslut tas om att inte ge tumörspecifik behandling utan enbart palliativ symtomlindrande behandling avslutas det standardiserade vårdförloppet med koden Start av första behandling, palliativ. Behandlingsbeslutet tillsammans med patienten ska anges som mätpunkt. De symtomlindrande insatserna bör dock inledas redan under utredningen.

Ledtider för nationell uppföljning, nytt alternativ för Start av behandling: Start av första behandling, exspektans**, 22 kalenderdagar (basutredning) resp. 29 kalenderdagar (utökad utredning).
**Behandlingen ”exspektans” används i detta vårdförlopp för patienter som diagnosticeras med premaligna tillstånd som inte ska föranleda tumörspecifik behandling utan följas enligt det nationella vårdprogrammet. Behandlingsbeslutet tillsammans med patienten ska anges som mätpunkt.

Hantering av återfall: Nationell standardtext tillagd med följande tillägg (kursiv stil): Patienter som får recidiv eller ny primärtumör under pågående uppföljning ska inte inkluderas i detta SVF.

Arbetsgruppens sammansättning: uppdaterad.

Flödesschemat uppdaterat med ovanstående ändringar.

Layout, struktur och standardtexter följer 2018 års mall.

Om cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Gallvägscancer utgörs av gallblåsecancer och gallgångscancer. Den senare delas upp i intrahepatisk, perihilär och distal gallgångscancer. Här beskrivs standardiserat vårdförlopp för gallblåsecancer och perihilär gallgångscancer. Övrig gallgångscancer beskrivs tillsammans med vårdförloppen för primär levercancer respektive cancer i bukspottkörteln och periampullärt.

Varje år drabbas cirka 300 personer av cancer i gallblåsa (C23,9 Malign tumör i gallblåsa) eller i perihilär gallgång (ingår i diagnoskod C24 men saknar egen specifik kod). Gallblåsecancern utgör knappt 60 % av dessa cancrar och är vanligare hos kvinnor. Perihilär gallgångscancer utgör drygt 40 % och uppvisar ingen tydlig skillnad i förekomst mellan könen. Prognosen för obehandlad cancer i gallblåsa eller perihilär gallgång är mycket dålig; 5-årsöverlevnaden är < 10 %.

Tidig, överraskande upptäckt av gallblåsecancer i samband med operation för gallsten ökar möjligheten att leva i 5 år till cirka 80 %. I länder med hög frekvens gallstensoperationer minskar incidensen av gallblåsecancer. Tydligast ses denna minskning för kvinnor.

Cancer i perihilär gallgång kräver omfattande diagnostiska och terapeutiska åtgärder, inklusive möjlighet till levertransplantation, för att uppnå förbättrad överlevnad. I dag ses upp mot 50 % 5-årsöverlevnad i starkt selekterade patientmaterial. Majoriteten av patienter med gallblåsecancer eller perihilär gallgångscancer kommer att behöva relativt avancerade palliativa insatser av sjukvården, antingen primärt vid diagnos eller efter kurativt syftande behandling med återfall. 

Flödesschema för vårdförloppet