MENY

Tvärprofessionellt arbete för kortare väntetider

Sidan publicerades 18 april 2016

Den viktigaste framgångsfaktorn för att införa kortare väntetider för prostata- och urinblåscancer på Urologiska kliniken på Södersjukhuset har varit att arbeta tvärprofessionellt och att införa nya arbetssätt. Andra nycklar har varit samverkan, förankring och återkoppling.

– Genom att från start få med många kompetensers perspektiv, till exempel läkarsekreterare och läkare, har vi effektivt hittat nya arbetssätt för att korta väntetiderna för våra patienter, säger Nina Hageman, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare på Urologiska kliniken, Södersjukhuset.

Hon fick rollen som projektledare hösten 2015 för införandet av standardiserade vårdförlopp. Sedan dess har hon kartlagt flöden, skapat tvärprofessionella grupper för förbättringsarbete och samverkat med andra viktiga verksamheter som anestesi, onkologi, radiologi, patologi och den öppna specialistvården inom urologi.

Kortare väntetider redan nu 

– Vi började arbetet med att KVÅ-koda allt från början, inte bara välgrundad misstanke och start av behandling, för att se våra egna ledtider och var flaskhalsarna ligger. Den första uppföljningen på blåscancerprocessen gör vi om några veckor men redan nu kan jag se att vi har kortat väntetiderna rejält.

Ett exempel på förändrat arbetssätt som var enkelt att genomföra och som ger effekt är att säkerställa att de veckovisa MDK-träffarna inte inträffar på röda dagar så att patientbedömningarna skjuts upp med dominoeffekt. Nina Hageman ger ytterligare exempel på nya arbetssätt där förändrad samverkan med bland annat patologerna har gett effektivare flöden.

Utmaningar kring förvaltning

Den största utmaningen enligt Nina Hageman just nu är hur arbetet ska drivas framöver och att hitta en organisation för hur förvaltningen på sjukhuset ska ske så att de inte faller tillbaka in i stuprören som tidigare. Det finns behov av en övergripande förvaltningsgrupp på central nivå som har ett ansvar och ett helikopterperspektiv för alla vårdförlopp på sjukhuset. Vi behöver även ett förvaltnings-, uppföljnings- och utvecklingsansvar på kliniknivå. Det är också viktigt att ha koll på eventuella undanträngningseffekter.

– Införande av de standardiserade vårdförloppen är en katalysator för att korta väntetiderna för patienterna, men vi måste komma ihåg att inte tappa fokus på kvaliteten och patientsäkerheten och att inte låta oss förblindas av ledtider då det kan finns en fara i att allt går väldigt snabbt. Att arbeta med SVF är ett otroligt roligt arbete och jag har lärt mig jättemycket.

Nina Hagemans tips för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården:

  • Arbeta tvärprofessionellt med alla inblandade kompetenser
  • Gör en grundläggande nulägesanalys med kartläggning av befintliga flöden
  • Förankra och samverka med alla i din verksamhet och med dem som berörs av vårdförloppen
  • Återkoppla resultat, framgångar, lärdomar och utmaningar till verksamheterna
  • Skapa en SVF-grupp som har helikopterperspektiv på sjukhuset och kan ansvara för förvaltning, uppföljning och vidareutveckling.

Bakgrund

2015 beslutade nuvarande regeringen (initierat av förra regeringen) att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården i hela landet för att korta väntetider och skapa en mer jämlik cancervård. Under förra året infördes vårdförlopp för fem cancerdiagnoser och under 2016 införs vårdförlopp för ytterligare 13. Regionalt cancercentrum Stockholm – Gotland samordnar införandet i Stockholms läns landsting. 


Sidan uppdaterad: 18 april 2016