MENY

Kultur och språk viktiga för jämlik cancerprevention

Sidan publicerades 15 december 2017

Botkyrkaprojektet har blivit en milstolpe i arbetet mot en mer jämlik cancervård. Målet är ökat deltagande i screening och ökad kunskap i många befolkningsgrupper om hur man minskar risken för att få cancer.

− Jag minns en gång i Botkyrka när vi informerade på ett torg. Jag närmade mig en grupp med turkiska kvinnor och försökte leda in samtalet på cancerprevention. Men jag kände att jag inte kunde skapa ordentlig kontakt, så jag hämtade vår hälsoinformatör som talade turkiska. Så fort hon kom till gruppen hände det något. Diskussionen levde upp och de hade plötsligt massor med frågor.

Det berättade Arja Leppänen, projektledare för Botkyrkaprojektet och tidigare cancerpatient, när hon var med och tog emot Stockholms läns landstings jämställdhetspris. Hon menar att historien ger ett bra exempel på varför Botkyrkaprojektet har lyckats. Samtalen sker på mottagarens modersmål och leds av en person som har kännedom om den kultur som mottagaren kommer från eller lever i.

När Botkyrkaprojektet startade hösten 2015 var syftet just att nå mer jämlik hälsa mellan människor födda i och utanför Sverige genom att underlätta tillgång till de förebyggande insatser som finns. De två centrala frågorna var om projektet kunde bidra till ökad kunskap om cancer och cancerprevention i en mångkulturell miljö och om det kunde leda till ökat deltagande i cancerscreening.

Ska ha nätverk

Projektet var ett samarbete mellan RCC Stockholm Gotland och Botkyrka kommun och utgick från cancerplanen. Det rekryterade 42 volontärer i åldrarna 16-73 år med olika bakgrund och modersmål, alla bosatta i Botkyrka kommun.

− Det krav vi hade på dem var att de skulle ingå i någon form av nätverk, en förening, ungdomsklubb, kyrka/moské eller liknande, alltså en plattform där de kunde sprida information om cancer och cancerprevention. Två av dem hade sjukvårdsutbildning.

Hälsoinformatörerna fick en grundutbildning på två dagar som kompletterades med en temautbildning varje månad. Uppgiften för informatören var att sprida enkel kunskap om hur man minskar risken att drabbas av cancer och varför man ska gå på den screening som man kallas till. Detta skulle göras tre till fyra gånger i veckan.

Hösten 2015 godkändes Botkyrkaprojektet som kunskapspilot inom Unesco LUCS. En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige och i samverkan mellan politik/förvaltning, föreningar/civilsamhälle företag och forskning. Projektet har kontinuerligt rapporterats till Unesco LUCS och genom detta har man också fått ökat intresse från andra kommuner i landet samt internationell spridning.

Fler kommuner på gång

Nya hälsoinformatörer utbildas i Sigtuna

Uppstart med hälsoinformatörer i Sigtuna.

Projektet avslutades sommaren 2016. Resultatet visar enligt slutrapporten att utbildning av hälsoinformatörer fungerar bra och att information på modersmål som förmedlas av invånare i det egna lokalsamhället och i det egna föreningslivet framstår som en av de viktigaste framgångsfaktorerna.

– Hälsoinformatörerna når fram med information och dialog där vi annars har svårighet att skapa kontakt. Deltagare och åhörare har redan rapporterat om livsstilsändringar, säger Arja Leppänen.

I Botkyrka har arbetet med hälsoinformatörer nu implementerats och är en viktig del av RCC Stockholm Gotlands arbete med den regionala cancerplanen. Intresset från andra delar av landet är stort. I Sigtuna kommun har hälsoinformatörer utbildats under hösten och de utför redan uppdrag i kommunen. I Skärholmen kommer uppstart med hälsoinformatörer att ske i januari 2018.

− Sex av hälsoinformatörerna i Botkyrka har också sökt och fått arbete med projektet som referens. Det tycker jag är en bra score, säger Arja Leppänen.

Karin Nordin


Sidan uppdaterad: 15 december 2017