God hälsa för hela befolkningen

Sidan publicerades 29 oktober 2018

I projektet Goda vanor för ett friskare liv utbildas lokala hälsoinformatörer för att sprida kunskapen om cancerprevention och nu ökar deltagandet i screeningprogrammen i flera socioekonomiskt utsatta kommuner och stadsdelar.

Siffrorna är nedslående. Risken att insjukna och dö i cancer påverkas av din inkomst, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.

Okunskapen om cancer är större i socioekonomiskt utsatta områden. Många vet inte om att rökning, alkohol, viss virussmitta och fysisk inaktivitet ökar risken för cancer.

- Enligt den senaste folkhälsorapporten levern en man med lungcancer som bor i norra Stockholm åtta år längre än en som bor i Skärholmen, säger Arja Leppänen. 

Målet är att minska ojämlikhet i hälsa

Arja Leppänen är processledare för jämlik vård på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och leder arbetet med projektet Goda vanor för ett friskare liv. Projektet är ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och flera kommuner och stadsdelar. Målet är att minska cancerincidensen och ojämlikheter i hälsa mellan invånare födda i och utanför Sverige.

- Det här handlar om grupper som är svåra att nå. Många förstår inte den skriftliga informationen som finns och kommer inte på de allmänna träffarna som vi arrangerar om hälsa- och cancerprevention. När vi frågar varför de inte kommer förklarar de att de inte känner sig trygga. De vet inte om de kommer att förstå språket, berättar Arja Leppänen.

För att skapa nödvändig dialog utbildar man ett antal hälsoinformatörer som är engagerade medborgare som sprider information om cancerprevention i det egna lokalsamhället. Hälsoinformatörerna informerar på offentliga platser, skolor, SFI-utbildningar, i föreningar och arrangerar så kallade hälsofikor på biblioteken.

-Vi hade aldrig klarat av att skapa den här dialogen själva. Vi har bara informationsfoldrar på tolv språk, men våra hälsoinformatörer är från 39 olika länder. De är i alla åldrar och känner sina områden. Därmed kan vi nå ut till många fler invånare.

Framgången ligger i dialogen

Arja Leppänen menar att framgången ligger i just dialogen med invånarna, som ofta sker på det egna språket och i den egna närmiljön.

- Under våra hälsofikor på bibliotek och medborgarkontor frågar vi deltagare vad de vill prata om just den dagen utifrån olika punkter från WHO:s europeiska kodex mot cancer. Ett tag var det många som undrade om det var farligt att röka vattenpipor. Då tog vi fram fakta som bygger på forskning om vattenpipor, som kunde visa på riskerna.

Efter pilotprojektet i Botkyrka implementerar Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland satsningen tillsammans med flera kommuner och stadsdelar, bland annat i Sigtuna, Farsta, Skärholmen och Upplands Väsby kommun. Nu ökar deltagandet i flera screeningprogram i dessa områden mycket tacka vare hälsoinformatörerna. Och flera kommuner utanför Stockholm är intresserade av att införa arbetssättet, berättar Arja Leppänen.

- Arbetssättet är unikt. Vi engagerar befolkning till att informera om hälsofrågor.

Men det finns fortfarande omotiverade skillnader i själva cancervården. Till exempel har man kunnat se att män som har prostatacancer, och som har eftergymnasial utbildning eller högre, oftare erbjuds skelettundersökning än en man med lägre utbildning. Och kvinnor med utomnordisk bakgrund uteblir oftare från mammografi än kvinnor födda inom Norden.

Arja Leppänen tror dock inte att någon i sjukvården diskriminerar medvetet, utan snarare att vissa patientgrupper är svårare att nå med information. De är ovanan vid att efterfråga olika behandlingar och att själva söka efter information.

-I många kulturer är man inte van vid att ifrågasätta doktorn. Därför bör personalen vara uppmärksam på att alla grupper inte ställer alla frågor, utan att man själva måste fråga patienten. Den kulturella kunskapen och förståelsen inom vården är viktig för en jämlik cancervård.

Några frågor till Simon Efremius, 19 år,  hälsoinformatör i Botkyrka kommun

Vilka är de vanligaste frågorna du får som hälsoinformatör?

- Många undrar om screening är farligt, och ur mycket risken för cancer ökar om man röker eller äter onyttigt. Annars försöker vi hålla oss till enkla budskap som är lätta att ta med sig, som att man inte ska röka, att screening är kostnadsfritt och att det finns vaccin mot livmoderhalscancer.

Vad ger det dig att arbeta som hälsoinformatör?

- Det mest givande är att se att vi lyckas nå fler grupper i samhället. Vårt arbete gör verkligen skillnad. Förvånansvärt få vet till exempel att det finns en koppling mellan övervikt och cancer. Vi ser också att fler kvinnor går på screening när de får veta att de kan välja att bli undersökta av en annan kvinna.

Du pluggar själv till läkare. Har ditt engagemang påverkat valet av yrke?

- Just nu läser jag min första termin på Karolinska. Min ambition är att bli onkolog. Om jag inte hade varit hälsoinformatör hade jag nog inte övervägt den inriktningen.

Simon Efremius är nyligen utsedd till Sveriges Youth Ambassador i European Cancer League, ECL.

Fakta

Pilotprojektet Goda vanor för ett friskare liv, även kallat Botkyrka-projektet, var ett samarbete mellan Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Botkyrka kommun. Satsningen implementeras nu på flera platser. Målet är att minska cancerincidense och ojämlikheter i hälsa mellan invånare födda i och utanför Sverige. 

Prisat projekt

År 2017 vann Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland det nyinstiftade Jämställdhetspriset som delas ut av Stockholms läns landsting. 

Sidan uppdaterad: 30 oktober 2018