Antal patienter i standardiserade vårdförlopp (SVF)

Här kan du se hur många personer som utreds inom SVF. Graferna visar tre perspektiv på statistiken: Hur många totalt som utreds inom SVF, hur många av de som insjuknar i cancer som utreds inom ett SVF och hur många av de som utreds inom SVF som startar en cancerbehandling.

Om graferna visas felaktigt rekommenderar vi att du använder webbläsaren Chrome.

Du kan filtrera statistiken på region, tidsperiod och diagnos. Förklaringar och kommentarer till hur statistiken ska tolkas finns längre ner på sidan. Där finns också statistik i rapportform.

Antal personer som utreds inom SVF

Diagrammet visar hur många personer som utreds inom SVF, inklusive de utredningar som avslutas med att cancermisstanken avskrivs. Hur många som startar cancerbehandling visas i nästa graf.

Hur många som utreds inom SVF varje år styrs i första hand av hur vanlig diagnosen är.

Antal som utreds inom SVF och antal som startar behandling 

Av de som utreds inom SVF är det i genomsnitt ca 30 procent som visar sig ha cancer och därmed startar behandling. Andelen skiljer sig kraftigt åt mellan olika diagnoser. Statistiken kan användas för att utvärdera om kriterierna för välgrundad misstanke bör förändras för någon diagnos men även för att utvärdera hur olika regioner tolkar kriterierna och använder SVF i till exempel primärvården. 

En trend över längre tid visas i vyn Årssiffror 2017-2020. Den vyn kan också ge en bättre bild för de diagnoser eller regioner som har få fall. 

"Start av första behandling" är en samling koder som används för att avsluta SVF för de patienter som får en cancerdiagnos. Som behanding räknas t.ex. operation eller strålbehandling men även beslut om att avvakta med aktiv behandling tills patienten får symtom. Antalet patienter som får avslutskoden "Start av behandling" kan alltså i det här sammanhanget likställas med antalet patienter som får en cancerdiagnos. 

Andel patienter med cancer som utreds inom SVF - per diagnos

Diagrammet visar hur stor andel av de som insjuknar i cancer som utreds inom SVF, uppdelat per diagnos. När SVF infördes satte regeringen som mål att minst 70 procent av alla som insjuknar i cancer ska utredas inom SVF. Det kallas ofta inklusionsmålet.

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och diagrammen bygger därför på en beräkning av hur många personer som kommer att få en cancerdiagnos under året, utifrån det faktiska antalet fall de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). 

Statistiken visar data med fördröjning för att regionerna ska hinna rapportera kompletta data innan statistiken sammanställs. Under våren visas halva föregående år. Helåret visas efter sommaren.

Diagnosen markeras med grått om det totala antalet cancerfall under perioden är färre än tio, eftersom det anses vara för litet för att användas i statistiska beräkningar. 

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata och totalsiffran är därför inte årets faktiska cancerfall utan ett genomsnitt från de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). Det finns en naturlig variation mellan åren och om det beräknade totalantalet är mindre än 10 anses dessa variationer få för stora konsekvenser för uträkningen. 

Exempel: En region har de senaste tre åren haft 8, 6 resp. 3 fall av en viss diagnos. Genomsnittet (avrundat) blir 6. Under det här året startar 3 patienter behandling inom SVF och diagrammet visar att regionen inkluderar 50 procent av patienterna i SVF (3 av 6). Om årets faktiska antal cancerfall är 8 innebär detta att regionen i verkligheten bara inkluderat 37 procent av patienterna. Om det faktiska antalet är 3 är inklusionen i stället 100 procent. Vilket som stämmer går inte att veta förrän Cancerregistret är komplett. RCC har gjort bedömningen att det inte är relevant att visa så osäkra data.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf)

Det finns flera möjliga förklaringar när diagrammen visar att mer än 100 procent har utretts inom SVF. Grunden till alla dessa fel är att uträkningens täljare och nämnare hämtas ut olika datakällor.

Antalet som startat behandling inom SVF (täljaren) hämtas ur SKR:s väntetidsdatabas. Det "totala antalet" (nämnaren) hämtas ur  Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och nämnaren är därför ett genomsnitt av antalet insjuknade de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget).

Detta leder till flera möjliga förklaringar när fler än 100 procent har startat behandling:

  • Fler personer har insjuknat än tidigare år. Särskilt i små diagnoser och små regioner kan naturliga variationer få stora utfall.
  • Patienter med cystor eller andra benigna tillstånd har utretts och opererats inom SVF och diagnosen har inte ställts förrän efter att SVF avslutats. Patienterna rapporteras inte till cancerregistret och finns därför inte i nämnaren.
  • Det finns en underrapportering till Cancerregistret.

Metoden för uträkningen beskrivs i beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

  • Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
  • Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
  • Patienter där cancermisstanke uppstår i ett mycket sent skede i sjukdomen och där palliativ vård i livets slutskede redan är inledd.
  • Patienter som av andra medicinska skäl inte klarar en snabb utredning eller en snabb start av behandling.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Andel patienter med cancer som utreds inom SVF - per region

Diagrammet visar hur stor andel av de som insjuknar i cancer som utreds inom SVF, uppdelat per region. När SVF infördes satte regeringen som mål att minst 70 procent av alla som insjuknar i cancer ska utredas inom SVF. Det kallas ofta inklusionsmålet.

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och diagrammen bygger därför på en beräkning av hur många personer som kommer att få en cancerdiagnos under året, utifrån det faktiska antalet fall de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). 

Statistiken visar data med fördröjning för att regionerna ska hinna rapportera kompletta data innan statistiken sammanställs. Under våren visas halva föregående år. Helåret visas efter sommaren.

Diagnosen markeras med grått om det totala antalet cancerfall under perioden är färre än tio, eftersom det anses vara för litet för att användas i statistiska beräkningar. 

Det totala antalet cancerfall hämtas ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata och totalsiffran är därför inte årets faktiska cancerfall utan ett genomsnitt från de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget). Det finns en naturlig variation mellan åren och om det beräknade totalantalet är mindre än 10 anses dessa variationer få för stora konsekvenser för uträkningen. 

Exempel: En region har de senaste tre åren haft 8, 6 resp. 3 fall av en viss diagnos. Genomsnittet (avrundat) blir 6. Under det här året startar 3 patienter behandling inom SVF och diagrammet visar att regionen inkluderar 50 procent av patienterna i SVF (3 av 6). Om årets faktiska antal cancerfall är 8 innebär detta att regionen i verkligheten bara inkluderat 37 procent av patienterna. Om det faktiska antalet är 3 är inklusionen i stället 100 procent. Vilket som stämmer går inte att veta förrän Cancerregistret är komplett. RCC har gjort bedömningen att det inte är relevant att visa så osäkra data.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf)

Det finns flera möjliga förklaringar när diagrammen visar att mer än 100 procent har utretts inom SVF. Grunden till alla dessa fel är att uträkningens täljare och nämnare hämtas ut olika datakällor.

Antalet som startat behandling inom SVF (täljaren) hämtas ur SKR:s väntetidsdatabas. Det "totala antalet" (nämnaren) hämtas ur  Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Därifrån går det inte att hämta realtidsdata, och nämnaren är därför ett genomsnitt av antalet insjuknade de senaste tre åren (det så kallade beräkningsunderlaget).

Detta leder till flera möjliga förklaringar när fler än 100 procent har startat behandling:

  • Fler personer har insjuknat än tidigare år. Särskilt i små diagnoser och små regioner kan naturliga variationer få stora utfall.
  • Patienter med cystor eller andra benigna tillstånd har utretts och opererats inom SVF och diagnosen har inte ställts förrän efter att SVF avslutats. Patienterna rapporteras inte till cancerregistret och finns därför inte i nämnaren.
  • Det finns en underrapportering till Cancerregistret.

Metoden för uträkningen beskrivs i beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF

Målet är att minst 70 procent ska utredas enligt SVF. Det innebär inte att 30 procent av patienterna ska exkluderas. Det finns dock några exempel på patienter som av olika skäl inte kommer att inkluderas i SVF.

  • Patienter som blir akutopererade och där operationen innebär både diagnos och behandlingsstart vid samma tillfälle.
  • Patienter som inte vill bli utredda enligt SVF.
  • Patienter där cancermisstanke uppstår i ett mycket sent skede i sjukdomen och där palliativ vård i livets slutskede redan är inledd.
  • Patienter som av andra medicinska skäl inte klarar en snabb utredning eller en snabb start av behandling.

Gemensamt för dessa grupper är att de inte gynnas av en snabb och standardiserad utredning. Det är vanligare i vissa diagnoser och mindre vanligt i andra diagnoser.

Frågor och svar om statistiken

Staistiken bygger på den data som regionerna rapporterar in till SKR:s väntetidsdatabas. Rapporteringen sker löpande och korrigeras ofta i efterhand vilket innebär att antalet patienter både kan öka och minska under upp till ett halvår. Några regioner har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare. Skillnader mellan regioner i t.ex. antal patienter kan alltså både bero på faktiska skillnader och på olika rapporteringsrutiner.

Statistiken för det så kallade inklusionsmålet (att 70 procent av alla som insjuknar i cancer ska utredas med SVF) bygger på en beräkning där data ur väntetidsdatabasen kombineras med data ur Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Beräkningen kräver att data rensas, och diagrammen visar därför inte realtidsdata utan uppdateras varje halvår. Beräkningen beskrivs i det så kallade beräkningsunderlaget.

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf).

Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av läget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska göras med försiktighet.

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen visar på skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.


Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 (pdf)

Statistik visas inte för det år som ett SVF infördes eller året efter. De åren betraktas som ”startår” där registreringen är osäker. För de diagnoser som infördes 2015 visas alltså statistik för 2017 och framåt.

Rapporter och analyser

Beräkningsunderlag för andel patienter som genomgått SVF (pdf)

Rapport: Kortare väntetider i cancervården – status för inklusions- och ledtidsmål i SVF 2017–2019 (pdf, nytt fönster)

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 (pdf)