Gällande vårdförlopp allvarliga ospecifika symtom

Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2015-12-21

Om vårdförloppet

Om allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Patienter med ospecifika symtom kan inte remitteras till en sjukdomsspecifik vårdprocess, eftersom det saknas misstanke om en specifik sjukdom i ett specifikt organSyftet med ett standardiserat vårdförlopp för patienter med ospecifika symtom på allvarlig sjukdom som kan vara cancer, är därför att säkra att även dessa patienter utreds utan medicinskt omotiverad väntetid.  

Allvarliga, icke-akuta sjukdomar börjar ofta med få och allmänt förekommande eller ospecifika symtom som trötthet, viktnedgång, smärtor eller anemi. Samma symtom är i de allra flesta fall godartade och försvinner utan behandling. 

I vissa fall leder symtomen till läkarbesök. För läkaren kan det vara en stor utmaning att identifiera den person som är allvarligt sjuk bland de många som inte är det. Då det inte är frågan om en grundad misstanke om en organspecifik sjukdom kan ingen målinriktad utredning av patienten inledas, t.ex. en vårdprocess för cancer. 

Vi vet att personer som senare visar sig ha cancer och som debuterade med ospecifika symtom upplever längre utredningstid och har en högre dödlighet jämfört med patienter som hade alarmsymtom. Därför behöver vi utveckla effektiva och tillgängliga remitteringsmöjligheter och utredningsprocesser för patienter med ospecifika symtom på allvarlig sjukdom som kan vara cancer. Detta standardiserade vårdförlopp är inriktat på dessa patienter. 

Erfarenheter från diagnostiska centrum i Kristianstad och Södertälje, med liknande ingångskriterier som välgrundad misstanke i detta standardiserade vårdförlopp, visar att det årligen startar cirka 1 utredning per 2 000 invånare. Det finns inga uppgifter om hur många utredningar motsvarande avsnitt 2.1 som startar.  

Av de patienter som remitterats till de diagnostiska centrumen i Kristianstad och Södertälje finner man att 2025 % har någon form av tumör och att majoriteten av de övriga patienterna har andra sjukdomar.

Flödesschema för vårdförloppet

 

Flödesschema för vårdförloppet

Arbetsgrupp

Peter Thoren
Ordförande, internmedicin, lungmedicin
Medicin- och rehabkliniken, Lycksele lasarett

 

Eva Adler,
Patientrepresentant
Bröstcancerföreningen Amazona 

 

Kristina Arnljots
Onkolog
Skånes universitetssjukhus, Lund

 

Margareta Ehnebom
Specialist allmänmedicin, chefläkare
Landstinget Västmanland

 

Marcela Ewing
Specialist allmänmedicin/onkologi, Regional processägare Tidig upptäckt
RCC Väst, Göteborg

 

Håkan Fermhede
Specialist allmänmedicin, Division allmänmedicin
Värmland, Vårdcentralen Kristinehamn

 

Martin Forseth
Specialist allmänmedicin
Salems vårdcentral, Salem

 

Aziz Hussein
Patolog
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

 

Kristian Ingemarsson
Radiolog, stafettläkare

 

Morten Larsson,
Radiolog
Värnamo sjukhus, Värnamo

 

Sonja Modin
Med.dr, specialist allmänmedicin
SFAM:s Råd för sköra äldre i primärvården

 

Leif Näckholm,
Patientrepresentant, Prostatacancerföreningen Norrsken, 
Patientrådet RCC Norr

 

Magnus Oweling,
Specialist allmänmedicin
Medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset, Norrköping

 

Lars Rydberg 
Med.dr, kirurg

Skaraborgs sjukhus, SkaraborgDocent, onkolog 

 

Björn Strandell
Specialist allmänmedicin, chefläkare
Skebäcks vårdcentral, Örebro

 

Hanna Thomander
Leg. sjuksköterska, projektsamordnare,
Diagnostiskt centrum, Södertälje sjukhus AB, Södertälje

Generellt om standardiserade vårdförlopp

Beskrivningens syfte och målgrupp

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att cancerpatienter ska få en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet de söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande. 

 

Nationellt vårdprogram

Det finns inte något nationellt vårdprogram för att diagnostisera allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.

 

Inklusion i standardiserat vårdförlopp

”Välgrundad misstanke” ska i detta sammanhang tolkas som kriterier för utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vid välgrundad misstanke ska patienten remitteras till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Varje landsting ansvarar för att tydliggöra hur remissgången ska gå till. 

Det kan finnas tillfällen då man trots att kriterierna är uppfyllda inte bör remittera patienten, t.ex. om patienten inte önskar att bli utredd i standardiserat vårdförlopp eller om patienten har betydande samsjuklighet som gör att hen inte klarar av utredning.

 

Utredningsförloppet

I vissa fall kommer patienter att ha genomgått vissa undersökningar när utredningsförloppet inleds. Det innebär att man i de fallen inte behöver upprepa en adekvat genomförd undersökning. 

 

Ledtider

Hos vissa av patienterna finns samsjuklighet eller andra faktorer som kräver stabiliserande åtgärder eller individualiserad utredning, vilket kan innebära längre utredningstid. Det är överordnat att patienterna får en god vård även om det innebär längre ledtider.

Den enskilda patienten kan också tacka nej till ett erbjudet utrednings- eller behandlingsdatum av personliga skäl, vilket leder till längre ledtider.

När särskilda skäl finns bör detta noteras i journalen.

Koordinatorsfunktion

Syftet med koordinatorsfunktionen är att säkra kontinuitet i vårdförloppet och undvika onödig väntetid. Hur funktionen ska bemannas och organiseras beslutar och utvecklar man lokalt, anpassat till de lokala förhållandena. Koordinatorsfunktionen behöver inte bemannas av samma person under hela förloppet. 

Det ska finnas förbokade tider för undersökningar och behandlingar som koordinatorsfunktionen använder för att boka in patienten i hela vårdförloppet.

 

Samarbete över landstingsgränser

För att vården ska vara sammanhållen och utan onödiga väntetider för patienten kommer införandet av standardiserade vårdförlopp att ställa stora krav på samarbete mellan landsting. Vid införandet bör man tidigt identifiera de delar av vårdförloppet som kräver samverkan med andra landsting.

Enligt patientlagen som gäller från januari 2015 har patienten rätt att få öppenvård i valfritt landsting.