MENY

Väntetid SVF njurcancer

Omkring 1 000 personer per år får diagnosen njurcancer.

Första behandling är läkemedelsbehandling, strålbehandling, kirurgi, symtomlindrande behandling eller beslut om exspektans.

Den maximala ledtiden är 27 dagar för samtliga behandlingsformer. Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med 14 dagar. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.

SVF för njurcancer omfattar diagnoserna C64.9, D410 och infördes under 2017.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

Väntetidsuppgifterna ska tolkas med försiktighet

Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid SKL. Täckningsgraden i landstingens inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan landstingen, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan landsting och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet. 

För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren  och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.

Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL (pdf)

Att vara uppmärksam på vid tolkning av väntetidsuppgifterna

  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Om färre än tio patienter rapporterats in från ett landsting visas inte väntetiden. Uppgiften ingår dock i sammanställningen för riket.
  • För diagnoser med få fall varierar väntetiderna ofta kraftigt över tid eftersom enstaka fall får stor inverkan på mediantiden.
  • Vissa landsting har tekniska svårigheter att rapportera datumet för ”beslut om välgrundad misstanke” om det inträffar i primärvården. Då finns en risk att en annan mätpunkt i slutenvården används som start och att väntetiden därmed blir kortare. Följande SVF startar dock sällan eller aldrig i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.

I rapporten framgår att 51 procent fick starta strål- eller läkemedelsbehandling inom maximal ledtid. Men endast 8 procent blev opererade inom maximal ledtid.

Mätpunkterna var ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för "datum för välgrundad misstanke") till "datum för påbörjad behandling" (den första av operation, preoperativ strålbehandling, eller läkemedelsbehandling).

Ingångsvärden rapport 3, 2017 (pdf)

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister njurcancer


Faktaägare: Helena Brändström
Ansvarig redaktör: Bo Alm
Gemensam information uppdaterad: 24 november 2018