MENY

Kalender som uppmärksammar cancerdiagnoser: Barncancer

Sidan publicerades 10 februari 2015

Under ett år uppmärksammas olika cancerdiagnoser både nationellt och internationellt, antingen under en dag eller under en hel månad. RCC Syd har tagit fram en kalender som synliggör vilken diagnos som uppmärksammas och publicerar i anslutning till givet datum en artikel som belyser diagnosen på något sätt. 

Den 15 februari var det internationella barncancerdagen. RCC Syds regionala patientprocessledare för barncancer, Lars Hjorth, berättar i en intervju om sin bakgrund, sitt arbete och om studien PanCareSurFup som bedriver forskning på hur cancer påverkar barn och ungdomar senare i livet. 

Intervju med Lars Hjorth

Cancer hos barn och ungdomar är sällsynt. I Sverige insjuknar varje år drygt 300 barn och ungdomar mellan 0-18 års ålder i cancer. Av dessa lever cirka 80 % fem år efter diagnos. För den gruppen har det visat sig att det finns en risk för sena komplikationer efter behandlingen hos runt 2/3 och att hos 25 % handlar det om en allvarlig eller rent av livshotande komplikation. Alla dessa sena komplikationer är i sig sällsynta men tillsammans utgör de en icke obetydlig del. Vanligast med sena komplikationer är det efter en hjärntumör, efter en benmärgstransplantation från en annan givare samt efter vissa sarkom. Det kan t.ex. röra sig om kognitiva bekymmer eller hormonpåverkan efter strålbehandling mot hjärnan, hjärtproblem efter vissa cellgiftsbehandlingar samt tillväxtbekymmer hos en växande individ. I Europa räknar vi nu att det finns mellan 300-500 000 före detta barncancerpatienter och i Sverige ligger siffran uppskattningsvis i närheten av 10 000 individer.

Lars Hjorth är RCC Syds regionala patientprocessledare för barncancer. Här berättar han om sin bakgrund, sitt arbete och om studien PanCareSurFup som bedriver forskning på hur cancer påverkar barn och ungdomar senare i livet.

Jag arbetar sedan 1990 på barnkliniken i Lund och sedan 1994 fullt ut enbart med barnonkologi. Min nuvarande position är överläkare. Jag disputerade 2003 på en avhandling om njurfunktion hos barn med cancer. Mina främsta intressen ligger inom bensarkom, njurpåverkan av cancerbehandling, sena komplikationer, tonåringar och unga vuxna med cancer samt livskvalitet. Sedan några år tillbaka är jag ansvarig för den barnonkologiska delen av den seneffektmottagning som finns på Skånes onkologiska klinik i Lund sedan 1987. Jag har tidigare varit ordförande i den svenska vårdplaneringsgruppen för långtidsuppföljning efter barncancer (SALUB).

PanCareSurFup - forskning på barn och ungdomar som överlevt cancer
Sedan 2008 leder jag ett europeiskt nätverk (www.pancare.eu) som strävare efter att se till att alla överlevare efter barncancer i Europa ska ha en så optimal långtidsuppföljning som möjligt. Ur detta nätverk har två konsortier lyckats erhålla två stora femåriga forskningsanslag från EU:s Sjunde ramprogram på 6 000 000 Euro var, nämligen PanCareSurFup (www.pancaresurfup.eu) och PanCareLIFE (www.pancarelife.eu) varav undertecknad fungerar som koordinator för det förstnämnda via Lunds universitet.

Inom PanCareSurFup (PCSF), som startade den 1 februari 2011, undersöker vi hur strålbehandling för cancer i barn- och ungdomsåren till ett visst organ eller en viss del av kroppen påverkar andra delar av kroppen och då med fokus både på olika sorters hjärtsjukdomar och på förekomst av en andra (ny) cancersjukdom. Vi tittar också på hur andra typer av behandling (t.ex. cytostatikabehandling) kan bidra till dessa sena komplikationer. Ifrån Lund leds också arbetet med det som kallas för sen dödlighet efter cancer av professor Stanislaw Garwicz. Sen dödlighet är död som inträffar mer än fem år efter diagnos. Det kan till en början röra sig om återfall i grundsjukdomen men senare övergår det till att vara en följd av den erhållna behandlingen med påverkan på hjärta/lungor samt förekomst av en ny cancer som de stora orsakerna till för tidig död. En viktig del i omhändertagandet av de som överlevt sin cancer är att förse dem med riktlinjer för hur och var de bör sköta sin uppföljning efter avslutad cancerbehandling med tanke på specifika risker för olika sena komplikationer. Här jobbar vi i PCSF på en bred front för att hinna med så mycket som möjligt under projektets livstid.

Med de resultat som vi får fram i PCSF hoppas vi kunna påverka både den framtida behandlingen av cancer hos barn och ungdomar för att minska risken för sena komplikationer samt att kunna erbjuda uppföljningsrekommendationer för alla de som har fått en viss behandling för att i bästa fall kunna undvika eller åtminstone lindra en sen komplikation.

Internationella barncancerdagen – fokus på samarbete, lagstiftning kan försvåra

Den internationella barncancerdagen den 15/2 har i år som fokus att belysa hur den nya datasäkerhetslagstiftningen inom EU kan komma att påverka möjligheterna att bedriva klinisk forskning inom barncancer inom och mellan olika europeiska länder. Det finns en ganska stor risk att denna lagstiftning, med en planering som har kommit långt, i sin strävan att skydda individen skjuter över målet och därmed försvårar eller i värsta fall omöjliggör utbyte av information och data mellan olika forskare. Generellt finns det inom de grupper som försvarar och bevakar barnens och föräldrarnas intresse en stor önskan om att det bedrivs kvalificerad forskning inom barncancer i Europa. Utan dessa stora samarbeten mellan många inblandade intressenter kommer det att vara omöjligt att yttra sig om sällsynta sena komplikationer hos en grupp med individer där sjukdomarna i sig är väldigt sällsynta.

Kontakt: lars.hjorth@skane.se


Sidan uppdaterad: 10 juni 2015