MENY

Malignt melanom ur en patients perspektiv

Sidan publicerades 25 maj 2015

18-22 maj var melanomveckan, då vi uppmärksammade den mest ökande cancerformen i Sverige. Nya fall av maligna melanom konstateras hos 3000 svenskar varje år. Mattias Gustavsson, 42 år, från Abbekås i Skåne, är en av dem. I januari 2013 tog han bort ett födelsemärke som visade sig vara ett djupt invasivt malignt melanom, och det var mer eller mindre slumpen som gjorde att det upptäcktes. Eller rättare sagt, en magkänsla som inte ville ge med sig.

"Inget att oroa sig för"

- Jag har sedan länge en del naevus, födelsemärken, som jag under åren rutinmässigt har kontrollerat hos olika läkare. Det som sedan visade sig vara malignt satt på mitt vänstra skulderblad. Det var lite större än de andra, men jag tyckte inte att det växte. Däremot kliade det. Min läkare på vårdcentralen tittade på det under ett besök våren 2012, och han tyckte inte att det såg ut att vara något. Födelsemärket skiljde sig inte nämnvärt från mina andra och läkaren trodde att det var en ofarlig typ av dysplastiskt naevus.

Magkänslan ledde till nytt läkarbesök

- Men något sade mig att jag borde kontrollera det igen. I januari 2013 besökte jag med stöd av min privata vårdförsäkring en hudspecialist i Stockholm. Han var inte heller särskilt bekymrad över födelsemärket men tog bort det, som han sade, för säkerhets skull. Efter olika analyser hos patologer visade det sig vara ett malignt, invasivt melanom och att jag behövde vidare behandling. Under mitt samtal med läkaren i Stockholm insåg jag vilken tur jag hade haft som hade upptäckt melanomet, och att jag nu skulle få hjälp att bli av med det. Tyvärr var överlämningen mellan Stockholm och Skåne långsam och det dröjde tre månader innan jag hamnade hos en kirurg på Skånes universitetssjukhus i Lund.

- Det var en overklig känsla, en känsla av limbo. Under tiden som jag väntade på att få komma till en kirurgisk mottagning var jag i ett chocktillstånd. Jag sökte svar på alla mina frågor och det kändes inte som att det fanns någon som kunde besvara dem. Det var inte förrän jag hamnade hos dr Christian Ingvar, kirurg på Skånes universitetssjukhus i Lund som jag kände mig lugnare. Han var helt fantastisk. Jag fick svar på mina frågor, undersöktes och behandlades med operation på skuldran samt axillutrymning i armhålan.

Bemötande och snabb behandling viktigt

- För mig är bemötandet hos vården så viktigt. Ett leende och ett varmt välkomnande är balsam för en oroad själ när man kommer till kliniken. Men även en kortare överlämningstid hade hjälpt mig, det kändes inte bra att vara "lämnad ensam" så länge efter upptäckten av mitt maligna melanom. Som patient behöver man stöd och svar på en massa frågor. Ett bra stöd utanför vården får man hos Melanomföreningen, jag kan varmt rekommendera alla melanompatienter att söka sig dit.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Bertil Persson, överläkare på hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus, kommenterar Mattias berättelse

Ledtiderna planeras bli kortare 2016

- I de flesta fall går överlämningarna vad gäller melanom relativt smidigt på sjukhusen i Södra sjukvårdsregionen men om man kommer utifrån, t.ex. remitteras från annan del av landet, gäller det att remissen hamnar rätt från början annars kan det ta tid. Omhändertagandet av melanompatienter är ofta organiserat på olika sätt runt om i landet, vilket kan leda till onödiga förseningar därför att remisser först hamnar fel eftersom remitterande instans inte är medveten om olikheterna. Även om man bortser från det så finns det ändå mycket arbete att göra för att korta ledtiderna, såväl för svar på mikroskopisk bedömning som väntetid för bedömning respektive operation sett ur patientens perspektiv. Redan nu pågår arbete med att reducera ledtiderna och 2016 påbörjas arbetet med att utarbeta nationella standardiserade vårdförlopp avseende malignt melanom.

- Ett möjligt problem som kan uppstå med nu aktuella satsningar är att väntetiderna för de cancerformer som inte omfattas av ett standardiserat vårdförlopp förlängs liksom för den vård som inte är cancer, sk undanträngningseffekt. Det måste man vara mycket observant på annars kan det slå helt fel. Patienter med andra former av hudcancer som i nuläget inte omfattas av standardiserade vårdförlopp, kan riskera förlängda väntetider och därmed större ingrepp eller i värsta fall dödsfall.

Maligna melanom kan vara svårupptäckta

- Bedömning av pigmenterade förändringar är svårt i en del fall. I majoriteten av fallen är bilden tämligen typisk och i enlighet med de bilder man kan se i samband med informationskampanjer. Men det finns också förändringar som bara ett vant öga misstänker och man måste väga in både patientens berättelse och det man ser framför sig. Det finns även maligna melanom som helt saknar pigment och därför upptäcks relativt sent. Ju längre man arbetar med detta desto större respekt har man för hur svårt det kan vara och ju försiktigare blir man med att döma den som kanske missat några månader tidigare, det hinner förändras i mellantiden. En god regel är dock att var lyhörd för patientens berättelse och är man som läkare det minsta tveksam, skicka patienten till en hudläkare eller ta bort det och skicka på mikroskopisk analys.


Sidan uppdaterad: 10 juni 2015