MENY

Regioner möts för jämlik lungcancervård

Sidan publicerades 25 januari 2016

I år blir det standardiserade vårdförloppet för lung- och lungsäckscancer verklighet runt om i landet. Den 15 januari träffades patientprocessledare från landets sex sjukvårdsregioner sammankallade av Lars Ek, överläkare på Lung- och Allergikliniken vid Skånes universitetssjukhus.

– Vi har samma uppdrag, men olika förutsättningar. Det ger oss stor potential att lära av varandra när det gäller att överblicka processerna och ta fram underlag för förbättring, säger Lars Ek.


Den 15 januari i Lund träffades patientprocessledare från landets sjukvårdsregioner och diskuterade införande av standardiserade vårdförlopp i lungcancervården. Från vänster: Lars Ek, RCC Syd, Anneli Behndig, RCC Norr, Bengt Bergman, RCC Väst, Carina Nuse, RCC Stockholm Gotland, Gunnar Wagenius, RCC Stockholm Gotland, Kristina Lamberg, RCC Uppsala Örebro och Jan Nyman, RCC Väst.  

Ledtider i fokus

Patientprocessledarna är överens om att många förbättringar nås genom de många små stegen i det dagliga arbetet. Många gånger kan det vara enkla åtgärder, men som ändå kräver överblick och samverkan för att få till stånd. Det kan handla om att utveckla remissförfaranden och förenkla patientens väg mellan primärvård, röntgen och specialistklinik.

– Resursmässigt och inte minst psykologiskt för patienten som väntar på provsvar eller behandling är det förstås mycket angeläget att korta ledtiderna. Medicinskt inom lungcancerområdet behöver ledtidernas betydelse studeras närmare, säger Lars Ek.

Flaskhalsar som utmanar vårdens kvalitet och jämlikhet uppstår i många led, inte minst på grund av brist på specialister och andra kompetenser. Ett exempel är undersökning med endobronkiellt ultraljud (EBUS), där begränsningen främst är brist på personal tränad att utföra undersökningen, snarare än tillgång till utrustningen.

Det behövs samarbete på alla nivåer för att hantera konkurrenssituationer om resurser som till exempel röntgen och patologi och undanträngningseffekter som kan följa. En annan orsak till ojämlikhet är tillgång till palliativ vård. Också här är kompetensförsörjningen en nyckelfråga. Även kringresurser i form av såväl bemanning som utrustning varierar och leder till ojämlikhet regionalt och nationellt.

Dyr medicin

För nya och allt kostsammare läkemedel är det viktigt med nationella riktlinjer för att nå en jämlik vård. Genom Nationellt ordnat införande av läkemedel blir det lättare för landstingen att nå överenskommelser med läkemedelsföretagen. Det ordnade införandet innebär också att företagen är skyldiga att bland annat komplettera med uppdaterade överlevnadsdata från effektstudier och ta fram utbildningsprogram.

– Det är viktigt att de nationella prisöverenskommelserna får genomslag så fort som möjligt, betonar Lars Ek.

Geografi och demokrati

Representanterna från norr till söder diskuterade också utmaningar relaterade till geografi och vårdenheters storlek.

Här bidrar olika regioner med olika erfarenheter av att väga patienters resebelastning mot fördelar med större centra med samlad kompetens. Frågorna är högst relevanta också på nationell nivå: Vad är kritisk massa? Vilka patienter i vilka sjukdomsstadier behöver det stora sjukhusets resurser? Hur kan de olika besöken samordnas? Vad tycker patienterna själva?

– Träffar som denna mellan landets regioner gynnar både kommunikation och samverkan, konstaterar gruppen enhälligt. Nästa möte planeras äga rum i Göteborg.


Sidan uppdaterad: 25 januari 2016