MENY

Gällande vårdprogram cancerrehabilitering

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2019-02-05.

11. Nutrition

Rekommendationer 

I samband med in- och utskrivning på vårdavdelning och vid mottagningsbesök bör patientens nutritionsstatus bedömas enligt riktlinjer för verksamhetsområdet. Alla verksamheter ska ha rutiner för bedömning av nutritionsstatus. Riktlinjerna bör även följa rekommendationerna i tumörspecifika vårdprogram. 

Patienten bör erbjudas att träffa dietist vid nutritionsproblem. Tidig bedömning och intervention är angelägen. Föreligger svårigheter att tugga/svälja bör logoped konsulteras.

Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi [114]. Ett gott näringstillstånd ökar förutsättningarna för att uppnå optimal behandlingseffekt vid cancer och bidrar till att patienten kan bibehålla så god livskvalitet som möjligt. 

Läkare/kontaktsjuksköterska gör tidigt en bedömning: se kapitel 5 Strukturerad bedömning, diagnostik och Min vårdplan [148]. En enkel riskbedömning kan göras utifrån följande faktorer:

  • ofrivillig viktförlust – oavsett tidsförlopp och omfattning
  • ätsvårigheter, t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, illamående
  • undervikt, d.v.s. BMI under 20 för vuxna patienter upp till 70 år och under 22 för patienter äldre än 70 år.  

Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av dessa riskfaktorer. Om riskbedömningen visar att patienten har risk för undernäring ska en utredning göras för att ta reda på orsak till viktnedgång och/eller ätsvårigheter [149]. En vårdplan för nutrition bör upprättas för de patienter som har eller bedöms riskera undernäring samt vid förväntade nutritionsproblem av kirurgisk och onkologisk behandling. Vårdplanen skrivs i samråd mellan patient, dietist, sjuksköterska och läkare. Nutritionsbehandlingen utformas individuellt och anpassas till sjukdom, behandling, nutritionsstatus samt energi- och näringsbehov. 

Upprepa riskbedömningen regelbundet under behandlingens gång, oavsett BMI eller tidigare vikthistorik [150, 151].

Ytterligare en faktor för ökad uppmärksamhet och samråd med dietist är övervikt som bedöms påverka tillståndet och cancerbehandlingen. I samband med cancer och cancerbehandling kan övervikt dölja en potentiell näringsbrist eller ett otillräckligt näringsintag. Det är mycket viktigt att patienten inte minskar näringsintaget enligt egen bedömning, eftersom tillgång till en rad näringsämnen är viktig för optimal effekt av cancerbehandling och cancerrehabilitering. 

Om patienten inte har några nutritionsproblem rekommenderas kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna, dvs. de rekommendationer som gäller hela befolkningen [105]. Råd som avviker från dessa generella kostråd bör vara evidensbaserade. Vid osäkerhet bör dietist konsulteras. 

En vanlig uppfattning bland patienter och närstående är att socker påverkar cancer genom att specifikt ”göda” cancerceller. Ibland leder denna felaktiga förställning till att patientens totala kaloriintag blir för lågt. Förutom dietisten bör därför även kontaktsjuksköterska och läkare vara lyhörd och vid behov lämna adekvat information [152].

Efter avslutad cancerbehandling gäller samma råd som vid förebyggande av cancer [153]. Det är inte ovanligt att nutritionsproblem kan kvarstå en längre tid efter avslutad behandling och dietistkontakt är då att rekommendera. Patienter med övervikt efter avslutad behandling kan vara i behov av fortsatt kontakt med dietist eftersom övervikt i sig är en riskfaktor för flera cancersjukdomar och andra livsstilsrelaterade sjukdomar, även för den som redan varit sjuk i cancer och behandlats för den [150, 153]