Gällande vårdförlopp myelom
Fastställt av SKLs beslutsgrupp 2018-05-08.
Ingång till standardiserat vårdförlopp
Misstanke
Följande fynd ska föranleda misstanke om myelom, förutsatt att primär utredning inte ger annan förklaring:
- skelettsmärtor (ofta rygg eller bröstkorg/revben)
- patologiska frakturer, t.ex. kotkompressionsfrakturer, hotande tvärsnittslesion
- anemi
- hyperkalcemi
- polyneuropati eller rizopati
- njursvikt
- hög SR
- osteoporos hos män och premenopausala kvinnor
- återkommande bakteriella luftvägsinfektioner.
Vid misstanke ska följande prover tas:
- Blodstatus (Hb, LPK, TPK).
- Elektrolytstatus inklusive P-albumin, P-kalcium (eller joniserat Ca) och P kreatinin.
- Fraktionerade proteiner i serum och urin (t.ex. U-elektrofores och S elektrofores). Fria lätta kedjor i serum (S-FLC) kan ersätta fraktionerade proteiner i urinen.
Observera: Vid symtomgivande hyperkalcemi, akut njursvikt och hotande tvärsnittslesion ska specialistvården omgående kontaktas på telefon.
Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp
Välgrundad misstanke föreligger vid något av följande, oavsett symtom:
- M-komponent IgG eller IgA i serum > 15 g/l
- M-komponent IgD eller IgE i serum oavsett storlek
- monoklonala lätta kedjor i urinen > 500 mg/dygn
- S-FLC kvot (involverad lätt kedja/icke-involverad lätt kedja) > 100 (involverad lätt kedja måste vara > 100 mg/l)
- histopatologiskt eller cytologiskt fynd talande för plasmacellsmalignitet
- fynd vid bilddiagnostik talande för plasmacellsmalignitet.
Välgrundad misstanke föreligger även vid
- minst ett av följande provsvar:
- hypogammaglobulinemi
- M-komponent i serum eller urin (ej IgM)
- patologisk S-FLC-kvot
- tillsammans med minst ett av följande symtom förutsatt att primär utredning inte ger annan förklaring:
- anemi
- njursvikt
- hyperkalcemi
- skelettengagemang enligt ovan (se Misstanke, ovan)
Patienter med M-komponent som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke ska utredas enligt ordinarie rutiner.
Remiss till utredning vid välgrundad misstanke
Remissen ska innehålla
- anamnes, ange särskilt
- symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke
- företagen utredning
- allmäntillstånd och samsjuklighet
- tidigare sjukdomar och behandlingar
- läkemedel
- social situation, eventuella språkhinder, tolkbehov eller funktionsnedsättningar
- kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
- uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).
Kommunikation och delaktighet
Den som remitterar till utredning (vid välgrundad misstanke) ska informera patienten om
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.